Att lämna urinprov

Vad berättar ett urinprov för läkaren?

Ett urinprov kan ge information om en rad olika tillstånd. Exempel på sådant som kan påvisas är sjukdom eller skada i urinvägarna och njurarna, hormonell obalans i kroppen, diabetes eller andra mer sällsynta tillstånd. Vid misstanke om urinvägsinfektion är ett urinprov en metod för att bekräfta denna.

Urinprov tas också ofta vid vanliga hälsoundersökningar även om det inte finns någon misstanke om sjukdom. Provet visar om det finns blod, protein eller socker i urinen, eftersom det kan vara tecken på sjukdom som inte ger andra symtom.

Hur ska urinprovet tas?

För att urinprovet ska ge bästa möjliga bild av eventuell sjukdom måste det tas på rätt sätt. Vad som är rätt sätt beror på varför urinprovet tas, man använder nämligen olika delar av urinstrålen till olika typer av prover.

För att undvika föroreningar från huden bör provet tas på följande sätt, oavsett vad urinprovet ska användas till:

• Kvinnor bör hålla isär blygdläpparna:
  • Vid kraftiga flytningar eller menstruation kan det vara bra att använda en tampong för att inte urinen ska blandas upp med blod från slidan och då förorena urinprovet
• Männen bör dra tillbaka förhuden.
• Urinprovet ska förvaras kallt tills det lämnas in.

Hos läkaren eller laboratoriet får man ett rör eller burk att ta urinprovet i. Om man tar provet i hemmet kan man i vissa fall använda ett rent (diskat och sköljt) glas. Man kan också för säkerhets skull koka glaset innan man använder det. Hos vissa laboratorier måste man dock lämna in provet i just de särskilda burkarna eller rören.

Man behöver inte tvätta könsorganen innan provet tas. Undantag är äldre sängliggande personer, de som använder kateter samt när det tas urinprov för cytologiska undersökningar (cellprov).

Första delen av urinstrålen

Man använder första skvätten av urinet när man vill påvisa sexuellt överförbara sjukdomar eller låggradiga infektioner:

• Vänta med att ta provet tills det har gått minst två timmar sedan senaste toalettbesöket. 
• De första 8–10 ml av urinet samlas upp i ett rent provrör, provtagningsmugg eller dylikt.

Mittendelen av urinstrålen

Man använder mittendelen av urinstrålen när man vill påvisa "vanlig" urinvägsinfektion:

• Provet ger säkrast resultat om morgonurin används (den första gången man kissar på morgonen).
• Om provtagningen sker under dagen bör man vänta minst tre timmar efter senaste toalettbesöket. Detta för att man ska kunna lita på ett "negativt" resultat (ett prov där man inte ser bakterieväxt i tillräckligt stor mängd för att kunna relatera det till symtomen). Om man inte väntar är det risk att bakteriemängden ser ut att vara lägre än vad den är.
• Provtagningskärlet ska föras in i urinstrålen, men den första skvätten urin som kommer ut ur urinröret ska inte vara med i provet. Första skvätten kan vara förorenad av bakterier och liknande som befinner sig ytterst i urinröret. Därför vill man att första delen av urinet ska skölja bort detta.

Cytologisk undersökning, cellprov

Denna metod är något mer tidskrävande än vanliga urinprov och består av tre prover. Alla prover tas i ett rent provtagningskärl (exempelvis ett glas eller en mugg) och hälls sedan över på ett provglas med konserveringsvätska. Provglasen bör förvaras i kylskåp tills proven överlämnas till läkaren eller laboratoriet. Oftast ska man märka proverna med namn, personnummer och klockslag. 

Man bör tvätta sig innan dessa typer av urinprov:

• Prov nummer 1 ska tas andra gången man kissar dag nummer 1 (morgonurin ska alltså inte användas).
• Prov nummer 2 ska tas sista gången man kissar dag nummer 1.
• Prov nummer 3 ska tas andra gången man kissar dag nummer 2 (morgonurin ska alltså inte användas).