Akut njurskada
Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, inträder under några timmar till dagar. Risken för akut njurskada är särskilt hög bland dem som är allvarligt sjuka av andra orsaker.
Njurarna
Njurarna är ett par bönformade organ som ligger på var sida om ryggraden inne i bukhålan, i höjd med midjan. Varje njure innehåller cirka en miljon filtreringsenheter, så kallade nefron. Ett nefron består av ett glomerulus (kärlnystan) och ett tubulus (rör). Ett glomerulus är en sammansatt struktur som består av många mycket små blodkärl. Från glomerulus går ett rörsystem (tubuli). Nefronen filtrerar blodet och håller det rent från slaggprodukter och giftiga ämnen.
Glomerulus. Det första steget i filtreringen av blodet i njurarna sker när blodet från små blodkärl (kapillärer) passerar in i glomeruli. Blodet filtrerar bort slaggprodukter och vatten, medan röda blodkroppar, proteiner och större molekyler blir kvar i kapillärerna. Förutom slaggprodukter filtreras också en del användbara ämnen bort. Filtratet samlas upp i en säck som kallas Bowmans kapsel och fortsätter sedan till tubulus.
Tubulus. Nästa fas i filtreringsprocessen sker när filtratet passerar genom tubulus. Tubuli (rören) är klädda med celler som suger tillbaka användbara ämnen och det mesta av vattnet till blodet, så att den mängd urin som produceras blir lagom stor. Även i tubuli sker en aktiv filtrering av vissa slaggprodukter från blodet och ut i tubuli.
Övre och nedre urinvägarna. När urinen lämnar njurarna passerar den genom en urinledare (uretär) som utgår från njurbäckenet i respektive njure, fortsätter ner till urinblåsan och går sedan ut genom urinröret (uretra) vid urineringen.
Njurarnas funktion
Njurarna renar cirka 200 liter blod varje dag och producerar cirka 2 liter urin. Njurarna är förutsättningen för att man ska kunna äta olika sorters mat, ta mediciner, vitaminer och näringstillskott och dricka stora mängder vätska utan att skadliga mängder ansamlas i kroppen. Njurarna spelar också en viktig roll i regleringen av olika mineraler i blodet som kalcium, natrium och kalium.
På detta sätt reglerar njurarna mängden av olika ämnen i blodet och mängden vätska i kroppen. Njurarna bidrar också till reglering av blodtrycket och produktionen av röda blodkroppar.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Vad är njurskada?
Njursvikt uppstår när njurarna helt eller delvis förlorar sin förmåga att filtrera vätska och slaggprodukter från blodet. Ansamlingen av giftiga ämnen som njurarna normalt avlägsnar från kroppen kan orsaka allvarliga hälsoproblem.
Akut njurskada inträder snabbt, under några timmar till dagar. Risken för akut njurskada är särskilt hög bland dem som är allvarligt sjuka av andra orsaker.
Kronisk njursvikt (kronisk njursjukdom) uppstår när en sjukdom långsamt förstör njurarna. Njurarna bryts ner under många år, ofta utan några symtom förrän i slutfasen av njursvikten. Utvecklingen sker faktiskt så gradvis att symtom inte visar sig förrän njurfunktionen bara är 10–20 % av den normala.
Symtom
Symtomen vid akut njurskada varierar. En del får inga symtom, åtminstone inte i de tidiga stadierna. Symtomen kan också vara mycket diffusa.
- Nedsatt urinproduktion
- Svullnad i kroppen
- Illamående och kräkningar
- Magsmärtor
- Förvirring
- Trötthet
- Symtom som kramper och koma kan förekomma i mycket allvarliga fall av akut njursvikt
Orsak
Akut njurskada är ofta en del av mycket svår sjukdom då många organ i kroppen sviktar. I dessa fall är ofta njurarna det organ som sviktar först.
Man skiljer mellan bakomliggande orsaker till den akuta njurskadan som finns utanför njurarna och urinvägarna (prerenalt), i njurarna (renalt) och i urinvägarna (postrenalt).
Prerenal orsak till akut njurskada är ofta chock, det vill säga mycket stor blod- eller vätskeförlust. Renal orsak till akut njurskada är ofta att samlingsrören i glomeruli har förstörts, så kallad akut tubulär nekros. Detta kan uppstå till följd av nedsatt blodgenomströmning i njurarna eller på grund av gifter, läkemedel eller röntgenkontrast som skadar njurarna. Postrenala orsaker brukar vara trånga urinvägar, till exempel vid förstorad prostatakörtel.
Diagnos
Diagnosen ställs med hjälp av blod- och urinprover. Kreatinin är ett ämne som kan mätas i blodet, och som oftast används för att bedöma njurfunktionen. Om njurfunktionen är nedsatt stiger kreatininvärdet. Mätning av andra ämnen i blodet bidrar till att fastställa att njurarna inte klarar av sitt jobb, till exempel elektrolyter (natrium, kalium) eller syra-basvärden.
Ultraljudsundersökning visar om orsaken är postrenal. Om orsaken är renal kan det bli aktuellt med njurbiopsi, då man sticker in en tunn nål i njuren för att ta ut lite njurvävnad för granskning i mikroskop.
Behandling av akut njurskada
Målet med behandlingen är att begränsa njurskadan och komplikationer av akut njurskada. Behandlingen riktar sig mot underliggande faktorer, men i de flesta fall är behandlingen i huvudsak symtomatisk. Det innebär att den inte är riktad mot orsaken utan mot symtomen. Oavsett orsak är det viktigaste att kontrollera elektrolytvärden, vätskebalans och syra-basrubbningar noga. Man kan behöva tillfällig eller kontinuerlig dialys, det vill säga konstgjord rening av blodet.
Prognos
Akut njurskada är ett allvarligt tillstånd. De allra flesta som drabbas av akut njurskada är redan allvarligt sjuka och av dessa räknar man med att två av tre överlever denna komplikation. De som inte är allvarligt sjuka sedan tidigare blir oftast helt återställda.
