Nytt läkemedel ska skydda vid njurtransplantation

Torsdagen den 14 mars är det världsnjurdagen, något som Akademiska sjukhuset uppmärksammar.

– Syftet med studien är framförallt att utvärdera säkerheten i ett nytt läkemedel liknade heparin, som hindrar blodet från att levras och därmed kan minska de skador som riskerar att uppstå på njuren under den känsliga tiden mellan uttagande och transplantation. Vi har redan behandlat en patient utan några avvikande händelser, säger Amir Sedigh, sektionschef för transplantation på Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande.

Njuren ska skyddas från skador

Förhoppningen är att det nya läkemedlet ska skydda njuren från skador under själva transporten, tills dess att blodflödet återställs. I studien kommer 18 patienter inkluderas på både Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Studien är en så kallad dubbelblind studie, vilket innebär att varken vårdpersonal eller patient vet om det ges läkemedel eller placebo.

Patienterna som deltar ska stå på väntelista för njurtransplantation från avliden donator samt vara äldre än 18 år. De får inte heller ha haft problem med blodproppar och inte ha någon pågående behandling med blodförtunnande medel.

– Studier i laboratorium och på djur har visat att läkemedlet binder till kärlväggarna i njuren och även ger ett tidigt skydd mot de skador som kan uppstå efter transplantation. Till skillnad från vanligt heparin binder det nya läkemedlet lätt till olika sorters ytor. Denna metod används sedan länge inom sjukvården för många olika slags slangar, pumpar och filter som kommer i kontakt med kroppen på olika sätt, men har tidigare inte provats på njurar för transplantation i människa, avrundar han.

Läs även: Nedsatt njurfunktion vanligare än diabetes

Kriterier för njurdonation har sänkts

I dagsläget ses njurtransplantation som det bästa behandlingsalternativet för patienter med njursvikt i slutstadiet. Men en bristen på lämpliga organ är den största utmaningen. Detta har gjort att kriterierna förskjutits och att man numera även accepterar organ från äldre avlidna donatorer med en eller flera sjukdomar, vilket medför något sämre resultat.

– Trots att tekniken ständigt förbättras och flertalet transplantationer är framgångsrika, kan problem uppstå. Organet kan skadas av inflammatoriska ämnen som frisläpps efter hjärndöd och när blodcirkulationen upphör i samband med att organet tas ut. Detta kan leda till en nedbrytning av kärlväggens insida och, om skadan är större, att njuren inte fungerar initialt. Då får patienten dialys tills organet återhämtat sig. I enstaka fall uppstår en immunologisk reaktion som leder till avstötning, säger Amir Sedigh.

Njurförbundet vill att alla som tillhör riskgrupper, exempelvis personer som har diabetes, högt blodtryck, fetma och hjärt-kärlsjukdom, ska screenas för njursjukdom.

– Om vi behandlar en upptäckt njursjukdom tidigt minskar risken att patienten ska behöva dialys eller njurtransplantation i framtiden. Men det är fortfarande alltför många som inte upptäcks, speciellt bland dem som har högt blodtryck, säger Marie Evans, medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande. 

Quiz: Vad vet du om cystnjure?