Ny medicin kan hejda njursjukdom
Njurinflammation är orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt i Sverige, då patienten ofta behöver dialys eller transplantation. För en viss typ av njurinflammation tros överaktivitet i tarmens immunsystem spela stor roll. Nu visar europeisk patientstudie att en ny sorts immunterapi verkar kunna stabilisera njurfunktionen, minska äggviteutsöndringen i urinen och dämpa aktiviteten hos antikropparna.
– Våra resultat verkar mycket lovande, men det behövs större studier som pågår under längre tid innan vi vet om denna nya behandlingsform på lång sikt sänker behovet av dialysbehandling och njurtransplantationer i denna patientgrupp, säger professor Bengt Fellström vid Akademiska sjukhusets njurmedicinska avdelning.
Läs också: Reducerad kost kan bromsa cystnjure
Vill förhindra IgA-antikroppars lagring
Studien omfattar 149 patienter med den för de flesta förmodligen okända sjukdomen IgA-nefrit – en typ av njurinflammation som näst efter diabetes är den vanligaste enskilda orsaken till svår kronisk njursvikt och behov av dialys.
– Vår hypotes när vi utvecklade den nya behandlingsformen har varit att man genom att få bukt med den abnorma produktionen av IgA-antikroppar i slemhinnan i slutänden också borde kunna förhindra den skadliga inlagringen av dem i njurarna, säger Bengt Fellström.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Läs också: Tidig upptäckt avgörande vid nedsatt njurfunktion
Läkemedlet som använts i studien har specialkonstruerats för att mer eller mindre enbart lokalt utöva sin verkan i den del av tunntarmen där de onormalt stora mängderna förändrade IgA-antikroppar tillverkas och klumpas samman, vilket i sin tur leder till inflammation.
Slående resultat
Efter att med slumpens hjälp ha fördelats på tre lika stora grupper behandlades patienterna under nio månader med endera av två olika doser av försöksläkemedlet eller med overksamma placebotabletter.
Resultaten var slående, speciellt för de patienter som behandlades med den högre dosen. Under behandlingens sjönk mängden äggvita i urinen hos dem med i medeltal över en fjärdedel, och förblev lägre även tre månader senare. För patienterna som fick placebotabletter däremot steg mängden äggvita i urinen med nästan tre procent.
– Även andra mätningar pekar på att behandlingen också bromsade sjukdomsförloppet genom att helt stabilisera njurfunktionen. Ingen tidigare behandling av symtomgivande IgA-nefrit har lyckats göra detta, säger Bengt Fellström.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu