Miktionsutredning hos uroterapeut
Miktionsutredningen innebär att man försöker ta reda på i vilken omfattning och vid vilka tillfällen urinblåsan inte fungerar som den ska, och hur mycket det påverkar livssituationen. Den som söker hjälp för sitt besvär får svara på ett antal frågor, som bland annat handlar om när och hur besvären med urinvägarna uppträder, hur länge det har pågått och om besvären förändrats över tid, hur tarmen fungerar, eventuella sjukdomar, medicinering, urinvägsinfektioner och hur omfattande man själv upplever sitt besvär. Kvinnor får också frågor om de senaste besöken hos gynekologen.
Som en del i miktionsutredningen är det vanligt att man får göra en så kallad miktionslista. Det innebär att den som har besvär själv noterar exakt vilka toalettvanor han/hon har. Vid varje besök på toaletten urinerar man i ett kärl för att mäta hur mycket urin som kommer. Miktionslistan blir som en dagbok som sträcker sig över minst två dygn, med detaljerade uppgifter om urinblåsans aktivitet. Listan med hur ofta och hur mycket man urinerar ger värdefull information om hur blåsan fungerar. På denna lista får man även ofta uppskatta eventuellt samtidiga läckage samt fylla i hur mycket vätska man dricker under varje dygn.
Ofta görs också en mätning av hur effektivt man kan tömma blåsan. Efter ett toalettbesök mäts den urin som eventuellt finns kvar i blåsan med en enkel ultraljudsundersökning över nedre delen av magen.
En annan del i miktionsutredningen kan vara ett så kallat blöjvägningstest. Den som använder inkontinensskydd väger sina skydd innan de slängs, för att ge en mer exakt uppfattning om hur mycket urin som läcker.
Blöjvägningstest, miktionslista och svaren på ett antal frågor ligger sedan till grund för den fortsatta behandlingen i syfte att komma tillrätta med urinläckaget.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.