Många barn med enures erbjuds aldrig behandling

Idag räknas sängvätning eller enures som det också heter som det näst vanligaste problemet hos landets barn och visar sig främst runt sjuårsåldern. Men det går att ställa diagnos redan när barnet har fyllt fem år.

Vad som orsakar enures är fortfarande okänt. Men man har sett att dessa barn kan ha olika fysiologiska förändringar, påpekar Sven Mattsson som är docent i pediatrik vid Linköpings universitet samt överläkare vid Barn och ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping.

– Ibland ses ett förändrat frisättningsmönster av antidiuretiskt hormon, ADH. Vanligtvis avsöndras hormonet i högre koncentration nattetid vilket får njurarna att koncentrera urinproduktionen. Men många barn med enures har en istället en omvänd sekretion med högre frisättning av ADH under dagen och lägre på natten – vilket leder till att produktionen av urin ökar nattetid.

En del barn utvecklar även enures om de har en överaktiv blåsa. Då fungerar inte nervsystemet optimalt, vilket gör att de får svårare att hålla tätt. Det är också känt att många av barnen har svårare att vakna när de behöver gå och kissa. Man vet ännu inte vad som ligger bakom den djupa sömnen, menar Sven Mattsson.

– En stor del av dagens forskning fokuserar på att finna svaret på den frågan. Dock misstänker vi att något är fel med själva uppvakningsfasen.

Mystisk koppling mellan adhd och enures

Flera nya forskningsstudier visar att nattlig sängvätning är betydligt vanligare hos barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis adhd eller aspergers syndrom. Mellan 10 och 20 procent av alla barn som har adhd lider samtidigt av enures.

– Det är en intressant iakttagelse, men inte så förvånande eftersom båda tillstånden kopplas till en försämrad kroppsuppfattning. Barn med adhd har exempelvis svårare att kontrollera motoriken och att fokusera på det som händer runtomkring. Därmed är de också mindre mottagliga för signaler inifrån kroppen, exempelvis från urinblåsa och tarm.

Det finns också studier som visar att behandling av adhd med centralstimulerande medel kan lindra barnens enures, berättar Sven Mattsson.

– Det gäller långt ifrån alla, men det finns dokumenterade fall. Troligtvis delar sjukdomarna någon gemensam mekanism som vi ännu inte har identifierat.

Många barn går obehandlade

Sven Mattson tycker att fler inom sjukvården måste ta allvarligare på ofrivillig nattlig sängvätning. I dagsläget finns flera effektiva behandlingar som hjälper en stor del av barnen. De kan få livsstilsråd såsom basala ”kissråd” från fem års ålder och aktiv terapi i form av enureslarm eller tablettbehandling efter att ha fyllt sex år.  Dessvärre når inte den informationen alla familjer, menar Sven Mattsson.

– Jag vet många föräldrar vars barn aldrig har fått någon hjälp av vården. Istället möttes de av svaret att nattkissandet ”går över” eller ”växer bort” – något som inte stämmer för alla drabbade.

Han tror det kan bero på att många inom sjukvården själva saknar kunskap om vilka behandlingar som kan lindra enures.

– Jag har träffat både läkare och sjuksköterskor som inte känner till dagens behandlingar. Det är bekymmersamt eftersom en obehandlad enures drabbar barnen på flera sätt. Vanligtvis blir de socialt isolerade redan vid en tidig ålder, vilket kan leda till olika negativa psykologiska konsekvenser.

Exempelvis avstår många barn från att vara med på aktiviteter som innebär övernattning eftersom de är rädda att kissa i sängen.

– Jag brukar säga att det här landet skulle ha betydligt fler Zlatan om alla barn kunde delta på sina fotbollsläger.

Sven Mattsson säger att fler barnfamiljer måste våga prata öppet om enures. Idag finns många familjer som gör barnens nattkissningsproblem till ”familjens lilla hemlighet”.

– Det är inte ovanligt att föräldrar pratar om barnens besvär med allergier eller magvärk under fikarasten på jobbet – men aldrig om ofrivillig nattkissning. ”Att kissa i sängen” är fortfarande ett tabubelagt ämne och det måste förändras om vi ska kunna identifiera och hjälpa fler barn. 

Vill du veta mer om sängvätning? Här kan du läsa frågor och svar i en chatt med barnläkaren Lisa Sartz. 

Vad vet du om sängvätning hos barn?