8 vanliga frågor om cystnjurar

1. Varför får man cystnjurar?

Vid cystnjurar bildas många vätskefyllda blåsor (cystor) i njurarna som med tiden växer både i antal och i storlek. Cystorna leder till en ökad njurvolym och kan leda till akut och kronisk smärta, högt blodtryck och njursvikt. Sjukdomen fortskrider olika snabbt hos olika individer och för vissa kan det till slut bli nödvändigt med dialys eller transplantation för att överleva.

Cystnjurar kallas också för autosomal dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD, eller bara polycystisk njursjukdom.

2. Är polycystisk njursjukdom ärftligt?

Ja, sjukdomen är ärftlig. Men även om man har ärvt de skadade arvsanlagen betyder inte nödvändigtvis att man kommer utveckla njursvikt.

3. Vilka drabbas av polycystisk njursjukdom?

Hos 75 procent av de som drabbas finns polycystisk njursjukdom i släkten. Sjukdomen upptäcks oftast i 30-50-årsåldern.

4. Vilka är symtomen vid cystnjure?

• Högt blodtryck
• Blod i urinen
• Urinvägsinfektion
• Njurstensanfall
• Smärta i flanken

5. Leder cystnjure till njursvikt?

Den försämrade njurfunktionen leder ofta (men inte alltid) till svår njursvikt. Svår njursvikt uppstår oftast i åldern 55-65 år och innebär att patienten behöver börja med dialysbehandling eller bli njurtransplanterad.

Symtom vid svår njursvikt:

Lätt njursvikt behöver inte ge några symtom alls. Vid allvarlig njursvikt är symtomen dock märkbara.

• Klåda
• Illamående
• Trötthet
• Ökat behov av att kissa nattetid
• Stickningar i fötterna
• Andfåddhet
• Glåmig hud

6. Har man risk att drabbas av andra sjukdomar?

Ja, cystnjurar är också förenat med ökad risk för sjukdom i andra organ som:

• Cystor i levern
• Utbuktningar på blodkärl (pulsåderbråck, aneurysm), vilket kan leda till hjärnblödning
• Skador på hjärtklaffarna

7. Vad ska jag göra om polycystisk njursjukdom finns i släkten?

• Om du har någon i din familj som har sjukdomen så erbjuds du en ultraljudsundersökning av njurarna.
• Om du är under 30 år är det dock inte säkert att cystnjurar kan uteslutas vid en ultraljudsundersökning, då kan man behöva göra en genanalys som utförs i samråd med en expert på området.
• Om man inte vill bli undersökt så rekommenderas att man genomgår blodtryckskontroll från 30-årsåldern
• I familjer där bristning av aneurysm (pulsåderbråck) förekommit bör man i vuxen ålder genomgår magnetkameraundersökning av blodkärlen, ungefär vart femte år.

8. Hur behandlar man cystnjurar?

Idag finns det ingen behandling som kan bota tillståndet, däremot finns det läkemedel som bromsar utvecklingen av cystor och behandling som kan dämpa de symtom som sjukdomen för med sig.

Behandlingar som kan behövas:

• Läkemedel som bromsar njurcystornas tillväxt och njurfunktionens försämring
• Behandling mot blodtryck (mer motion och en balanserad kost samt blodtrycksmedicin)
• Behandling för urinvägsinfektion och njursten
• Dialys och njurtransplantation (vid svår njursvikt)