Blodpropp i hjärnans vener – cerebral ventrombos

Vad är en venös blodpropp i hjärnan?

I blodcirkulationen skiljer man mellan två huvudtyper av blodkärl: artärer och vener. Artärerna leder syrerikt blod från hjärtat och ut i kroppen. Venerna leder tillbaka syrefattigt blod till hjärtat. Kärlen i hjärnan är organiserade på liknande sätt.

Blodpropp kan uppstå både i artärerna och venerna. Om en blodpropp uppstår i hjärnans vener kallas det för cerebral ventrombos eller sinustrombos. 

Tillståndet är ovanligt. Tillståndet förekommer både hos barn och vuxna. Bland vuxna är genomsnittsåldern för patienter med cerebral ventrombos cirka 35 år. Kvinnor har något oftare cerebral ventrombos än män, vilket anses ha ett samband med en ökad risk för blodpropp vid användning av p-piller eller graviditet.

Symtom och tecken

Det vanligaste symtomet är huvudvärk som är nytillkommen och tilltagande. Nästan alla med tillståndet har huvudvärk men hos vissa, särskilt äldre män, kan huvudvärken saknas. Huvudvärken ökar vanligen när man lägger sig ner eller när man nyser, hostar eller krystar.

Lokala hjärnskador kan utlösa krampanfall, förlamning och andra neurologiska symtom. Nerverna som kommer från hjärnan kan bli påverkade och kan leda till sluddrigt tal, dubbelseende och synnedsättning. Tecken på generell hjärnskada kan vara illamående/kräkningar, vakenhetspåverkan och nedsatta mentala funktioner.

Orsak

Det finns en lång rad riskfaktorer för att få en ventrombos i hjärnan. Det kan vara huvudskada, läkarbehandling av hjärna och ryggmärg, förändringar i kroppen i samband med graviditet, förlossning, uttorkning, infektioner, rubbningar i kroppens koagulationssystem med förhöjd tendens till blodproppar, blodsjukdomar samt läkemedel såsom p-piller. Hos cirka 85 procent identifieras en eller flera riskfaktorer, hos de övriga hittar man inget bakomliggande förklarande tillstånd.

Diagnos

Tillståndet bör misstänkas hos alla patienter som uppger att de har nytillkommen huvudvärk som tilltar där man inte har någon annan rimlig diagnos som kan förklara symtomen.

För att ställa diagnosen krävs bildundersökningar av huvudet såsom skiktröntgen (DT) eller magnetkameraundersökning (MRT).

Behandling av venös blodpropp i hjärnan

Som huvudbehandling av cerebral ventrombos används blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia. Behandlingen kan behöva pågå under flera månader och i vissa fall längre än så. 

Tilläggsbehandling kan vara aktuellt mot kramper, svullnad i hjärnan eller samtidiga infektioner. Huvudvärk till följd av ökat tryck i hjärnan kan förbättras genom att man höjer sängens huvudände.

Kirurgi kan ibland vara en nödlösning vid misslyckad medicinsk behandling.

Prognos

Vid tidig diagnos är prognosen god och de flesta har inga symtom efter behandlingen. Cirka 40 % av alla har restsymtom som ofta är lindriga. Hos andra kan en blodpropp i hjärnan ha ett allvarligare förlopp och fem till tio procent av alla med tillståndet avlider. Risken för att få blodproppen tillbaka senare i livet är vanligen låg.