Tidig behandling av stroke
Hjärnan
Hjärnan utgör tillsammans med ryggmärgen kroppens centrala nervsystem (se figur). Hjärnan består av höger och vänster hjärnhalva. Den ytliga delen av hjärnan, hjärnbarken eller den grå substansen, styr de flesta av kroppens funktioner som syn, hörsel, tal, tankeförmåga, rörelser och så vidare. De djupare delarna av hjärnan, den vita substansen, består huvudsakligen av nervbanor som kopplar ihop de olika delarna av hjärnan och leder nervimpulser upp och ned längs ryggmärgen.
Nervbanorna växlar över till motsatt sida i den vita substansen. Skador i den vänstra hjärnhalvan leder därför till funktionsförluster i den högra sidan av kroppen. Och på motsvarande sätt leder skador i den högra hjärnhalvan till funktionsförluster i den vänstra sidan av kroppen.
Nervcellerna är oersättliga. Om nervceller förlorar blodtillförseln eller skadas av en blödning i hjärnvävnaden, till exempel vid en stroke, dör dessa celler och andra celler kan bara överta cellernas funktion i begränsad utsträckning. Skador i hjärnan leder därför ofta till bestående funktionsnedsättningar. Om talcentrum skadas vid en stroke är det risk för att talrubbningarna kan bli bestående. Om du blir förlamad i en arm och/eller en fot är chansen liten att du återfår full styrka. Lyckligtvis kan första intrycket efter en stroke göra att skadan tycks mer omfattande än vad den egentligen är. Det beror på att många celler i området utanför den skadade vävnaden får tillfälligt nedsatt funktion i den första akuta fasen.
Akut stroke
Akut stroke är ett snabbt insättande funktionsbortfall som beror på en plötslig förändring i hjärnans blodtillförsel. Det är ett tillstånd som kräver snabb och noggrann diagnostik, samt tidig behandling. Vanligtvis rör det sig om en av två olika typer av stroke: (1) Stopp i blodtillförseln på grund av en lokal blodpropp (trombos) i en av hjärnans artärer, eller på grund av att en blodpropp (emboli) har transporterats med blodet från hjärtat eller halsartärerna och sedan blockerat ett blodkärl. Trombos eller emboli orsakar cirka 85 % av alla strokeanfall. (2) Den andra typen av stroke är hjärnblödning, vilket innebär att ett blodkärl brister. Hjärnblödningar utgör 15 % av alla fall.
Symtom och tecken på stroke
Vilka symtom och tecken som en stroke ger beror på var i hjärnan skadan uppstår. De allra flesta får ett eller flera av de fyra så kallade FAST-symtomen: Bokstäverna är en förkortning för Facialis (ansikte), Arm, Språk och Tid.
1. Ansiktsförlamning, eller snett ansikte, förekommer ofta.
2. Förlamningar eller försvagad funktion i en arm eller hand. Detta kan variera från lätt klumpighet i handen till fullständig förlamning av armen.
3. Med språkstörning menas svårigheter att uttrycka sig och att hitta ord, eller att förstå vad andra säger.
4. Tiden är viktig. Vid misstänkt stroke skall man omedelbart ringa 112 och komma till sjukhus.
Tidig behandling
Patienter med stroke undersöks akut omedelbart på sjukhus eftersom tidig diagnostik och behandling kan begränsa hjärnskadan. Med hjälp av datortomografi av hjärnan kan man tidigt i förloppet skilja mellan blodpropp och blödning.
Behandling med läkemedel som löser upp blodproppar kan leda till en tydlig förbättring av prognosen för patienter med akut stroke på grund av blodpropp. För att behandlingen ska göra nytta är det av avgörande betydelse att den sätts in så fort som möjligt efter strokeanfallet. Bäst resultat får man om behandlingen kan ges inom de första två timmarna efter stroken, men det har påvisats positiv effekt ända upp till 4,5 timmar från det att de första symtomen visar sig.
Detta innebär att en person med misstänkt stroke måste läggas in på sjukhus så snabbt som möjligt – RING 112.
Efter akutbehandlingen är tidig mobilisering och tidig start av schemalagd träning en av de enskilt viktigaste åtgärderna för att uppnå goda behandlingsresultat vid stroke.
