Några råd om att förebygga stroke
Vad är en stroke?
När en pulsåder (artär) som leder blod till hjärnan blockeras eller brister skadas hjärnan. Den här skadan kallar vi för en "stroke". Strokeanfall kan vara lindriga, allvarliga och dödliga. De flesta som får en stroke är 60 år eller äldre, men yngre personer kan också få en stroke.
Idag har vi en del kunskap om hur man kan förebygga stroke. Rådgör med din läkare och diskutera er fram till åtgärder som minskar risken.
Vad ökar risken för stroke?
Stroke förekommer oftast hos äldre personer. Det inträffar något oftare hos män än kvinnor bland personer som är under 75 år. Detta är riskfaktorer som man inte kan göra något åt. Men en del riskfaktorer kan vi behandla:
- Högt blodtryck
- Diabetes
- Rökning
- Högt kolesterol
- Förmaksflimmer, en oregelbunden hjärtrytm
- "TIA" eller så kallad "varningsstroke". TIA är en förkortning som står för transitorisk ischemisk attack.
Om du röker eller har något av tillstånden ovan bör du tala med din läkare om hur du kan minska din strokerisk.
Vad är en "varningsstroke"?
Det är viktigt att du känner till symtomen på en "varningsstroke", TIA. När du får en varningsstroke kan den ena sidan av kroppen eller ett specifikt kroppsområde domna eller kännas svagare under en kortare stund – ofta fem minuter eller mindre. Andra symtom kan vara att du inte kan prata, eller att orden som kommer ut är otydliga eller fel. Det kan också uppstå synrubbningar.
Eftersom de här symtomen inte varar så länge och inte ger några smärtor är det lätt att ignorera en varningsstroke. Men personer som upplever en varningsstroke har cirka tio gånger högre risk att få en riktig stroke. Om du har haft en TIA bör du söka sjukhusvård omedelbart, eftesom utredning och behandling måste ske snabbt.
Vid misstänkt stroke ska man utan dröjsmål ringa 112 och ordna med ambulanstransport till sjukhus. Även här är tiden kritiskt viktig.
Kan acetylsalicylsyra hjälpa mot stroke?
Det är klart visat att acetylsalicylsyra minskar risken för nya stroke om du haft en TIA eller hjärninfarkt. Acetylsalicylsyra är också standardbehandling vid nästan alla andra typer av kärlsjukdom.
Om man inte haft några symtom på kärlsjukdom är behandling med acetylsalicylsyra mer tveksam; risken att få besvär från kärlsystemet är liten hos i övrigt friska personer och den lilla förebyggande nyttan uppvägs nästan helt av en något ökad risk för blödningar, främst magblödning. Det är mer angeläget att ha riskfaktorer under kontroll än att behandla förebyggande med acetylsalicylsyra, om man inte har haft symtom på hjärt-kärlsjukdom.
