Strokevården står inför ett paradigmskifte

Var sjunde minut drabbas någon av stroke i Sverige. Det rör sig om 25 000 svenskar årligen. Rätt behandling i tid räddar både liv och livskvalitet. Stroke är idag den tredje vanligaste dödsorsaken och den enskilt största orsaken till hjärnskador hos vuxna.

– Behandlingsmetoden innebär stora möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar, men också betydande utmaningar, inte minst organisatoriskt, säger Nils Walhgren, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Idag är det bara sex sjukhus i hela Sverige som behandlar allvarlig stroke med trombektomi. Norr om Uppsala är exempelvis tromboktemiverksamheten mycket begränsad och sjukvårspersonal behöver utbildas.

Tromboktemi är en teknik som innebär att ett instrument förs upp i det drabbade kärlet i hjärnan, sedan tas proppen bort med en sug eller ett metallnät.

Metoden kompletterar tidigare behandling

De senaste 15 åren har personer som drabbats av en stroke fått trombolysbehandling. Trombolysbehandlingen ges som ett dropp under en timme och ska ges så snabbt som möjligt, senast 4-5 timmar efter insjuknandet. Under 2015 behandlades i Sverige cirka 2 370 patienter med trombolys vilket utgör 12 procent av alla registrerade patienter med propputlöst stroke. 46 procent av alla patienter med stroke anlände till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet.

– Behandling med trombolys är sannolikt underutnyttjad.

Men för stora blodproppar, mellan 7-8 millimeter stora och sådana som inte syns på datortomografi löses ofta inte upp av trombolys. Det är också dessa blodproppar som ger de allvarligaste funktionsnedsättningarna.

– Det är för den gruppen som den nya behandlingen med trombektomi visat sig ha stor betydelse. En snabb neuroradiologisk utredning visar om det finns anledning till att avlägsna en blodpropp mekaniskt, det vill säga med hjälp av trombektomi. Inom några minuter kan vi lokalisera blodproppen, avgöra hur mycket blodproppen påverkar hjärnans blodflöde och om reduktionen av flödet redan har skadat delar av hjärnan, berättar Nils Wahlgren.

Om trombektomi ska införas brett i hela landet, står sjukvården inför stora utmaningar.

– Vi har för får läkare som kan utföra ingreppet, fler behöver därmed utbildas. Även andra specialister så som interventionssköterskor, strokeläkare och prehospital personal behöver utbildas, säger han.

Han påpekar även att det är dags för en kampanj om stroke för att öka kunskapen om symtom och diagnosen hos befolkningen.