Genombrott för strokebehandling

– Det här är väldigt uppmuntrande resultat. Effekten är stor och det tycks inte vara ökad blödningsrisk med ingreppet, säger Kjell Asplund, professor i emeritus i medicin vid Umeå universitet, till Dagens Medicin.

Han påpekar även att resultaten stämmer överens med en liknande studie som publicerades tidigare i år.

– Resultaten är entydiga. Socialstyrelsen bör nu se över sina riktlinjer, säger Kjell Asplund, som själv tidigare lett prioriteringsarbetet i de nationella strokeriktlinjerna, till tidningen.

Studierna berör behandlingsmetoden trombektomi, där ett instrument förs in i det drabbade kärlet i hjärnan. Proppen avlägsnas därefter med en sug eller ett metallnät.

I ena studien lottades patienter till att få, eller inte få, trombektomi. Samtliga hade behandlats med trombolys innan (propplösande behandling).

Undersökningen avbröts dock efter att 70 patienter inkluderats, eftersom effekten var överlägsen i trombektomigruppen.

Den andra studien gick ut på att patienter fick trombektomi som tillägg till sedvanlig vård. Även här skedde lottning bland patienterna. Men den undersökningen avbröts också i förtid eftersom effekten var betydligt bättre i trombektomigruppen.

Kjell Asplund säger dock att metoden inte kan appliceras på alla patienter.

– De gäller i huvudsak patienter som fått trombolys, vilket runt 15 procent av de svenska patienterna får. Man har också inkluderat patienter där man ser på datortomografi att det finns ett område i hjärnan som går att rädda med trombektomi, säger han till Dagens Medicin.

Det blir en ordentlig utmaning för sjukvården om trombektomi införs brett, påpekar Kjell Asplund.

– Det behöver utbildas läkare som kan utföra ingreppet. Och de behöver bemanna sjukhusen dygnet runt. Det behövs också mer sofistikerad diagnostik, säger han till tidningen.