Hej! Jag vårdar min man efter genomgången hemmorragisk stroke (2004), hjärtinfarkt (2005 inopererad stent) essentiell hypertoni, mjältinfarkt (2009) etc. Han är även epileptiker (svåra långdragna attacker). Man måste byta mediciner flera gånger då han är mycket känslig. För några veckor sedan upptäckte man en 7 mm förkalkning i det skadade området på högersida av hjärnan, vilket har tillkommit jämfört med tidigare. Han börjar bli aggressiv, mycket irriterad, har kraftiga humörsvängningar, pratar nästan oavbrutet. Förändringen märktes ungefär för en månad sedan i samband med vår sons flytt för att studera. Innan dess var han ganska tystlåten. Neurologen misstänkte att Lyrica kan ge en del biverkningar som stämmer mot de redan av mig beskrivna symptomen samtidigt som röntgen bilderna visar fökalkningen. Finns det en medicin som skulle kunna dämpa de psykiska symptomen (förmodligen demens) och på vilket sätt kan man hjälpa honom med omvårdnaden?( Jag ber om praktiska råd). Tack på förhand för ett svar.
Hej,
Din man drabbades av en högersidig hjärnblödning 2004 och har därefter drabbats av ytterligare hjärtkärlsjukdom. Problemet för Dig nu är att Din man blivit aggressiv, mycket irriterad och uppvisar kraftiga humörsvängningar och att han dessutom pratar nästan oavbrutet, trots att han innan dess var ganska tystlåten. Han har också epilepsi och för detta fått behandling med bl.a. Lyrica, som kan ge upphov till biverkningar som till en del påminner om de symtom som Din man har.
Du skriver att Du tror att dessa symtom har med demens att göra, vilket kan vara troligt då en rätt stor andel patienter som drabbas av stroke efter några år utvecklar demens. Den demensform som ses vid stroke skiljer sig en del från Alzheimerdemens (den vanligaste demensformen) men ibland kan det förekomma blandformer. Vid demens kan det uppträda ett för omgivningen störande beteende hos den drabbade, vilket påverkar den demenssjukes livskvalitet negativt och är ofta mycket påfrestande för anhöriga. När sådana symtom uppträder bör man utreda tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuellt andra psykiska eller kroppsliga orsaker. Man bör också se över den farmakologiska behandlingen och då om möjligt sätta ut läkemedel som kan ha negativ effekt på nervsystemet och sätta in behandling för att förbättra hjärnans funktion. En god vårdmiljö och ett lugnt bemötande är viktigt men om effekten är otillräcklig får man överväga läkemedelsbehandling. Det kan då, beroende på vilka symtom som Din man uppvisar, vara tal om fler än ett läkemedel. Du bör därför söka ordna så Din man kan få träffa en läkare, och om möjligt en som har vana att behandla äldre patienter för att diskutera dessa problem
När det gäller omvårdnad och omhändertagande av Din man så finns det vissa generella råd som kan vara till hjälp. Vid förekomst av aggressivitet kan Du genom Din erfarenhet försöka avstyra ett sådant beteende innan en krissituation uppstår. Man skall ingripa tidigt vid hot om aggressivt beteende, och undvik, situationer och andra personer som kan vara provocerande. Distrahera genom frågor och vänd successivt uppmärksamheten mot något annat. En lugn och tyst miljö underlättar och man skall uppträda så lugnt och stilla som möjligt och undvika argumentation och konfrontation.
Demenssjukdom kan ge känslor av otillräcklighet och självförakt som vänder sig utåt genom irritation och ilska, vilket oftast uppträder i kontakten med dem som står en närmast. Det är viktigt att som anhörig söka se den verkliga orsaken till personens labila humör och undvika att gå till försvar eller kritisera. Försök att sätta gränser eller att avluta en meningslös diskussion, då det behövs. Eventuell nedstämdhet kan lindras av att man får bekräftelse på att man “duger” och är omtyckt, trots att man inte har kraft att vara aktiv och engagerad. Även om man som anhörig inte kan komma åt orsaken till personens oro, är det till stor hjälp att man lyssnar och visar att man förstår.
Om det nu eller senare dyker upp vanföreställningar skall Du tänka på att dessa av Din man upplevs som så verkliga, att det inte är möjligt att komma ifrån dem genom försök till verklighetsförankrande samtal. Försök då att föra in tankarna och aktiviteterna i helt andra banor, som en promenad runt kvarteret eller en kaffestund i ett annat rum så kan vanföreställningarna blekna.
MVH,
Åke Rundgren, Docent och enhetschef
Läs även: Behandling efter stroke »
