Spasmer efter stroke? Det här behöver du veta

Spasticitet innebär bland annat att vissa muskler blir spända och stela, dessutom kan man få okontrollerbara rörelser. Detta beror på att man fått en skada på centrala nervsystemet, alltså i hjärnan eller ryggmärgen, som har gjort att det blivit en förändring i signalbalansen mellan nervsystemet och musklerna.

En tredjedel av strokepatienterna drabbas av spasticitet

Den största gruppen som drabbas av spasticitet är strokepatienter. Av de 30 000 patienter som drabbas av stroke är det en tredjedel som besvärande spasticitet, berättar Patrik Säterö, som är specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och sjukgymnast. 

– Problem med spasticitet kan också uppstå av till exempel tumörer, traumatiska hjärnskador, Parkinsons sjukdom, multipel skleros (MS) och ryggmärgsskador, säger han.

Spasmerna visar sig oftast några veckor eller månader efter skadan, men enligt Patrik Säterö söker oftast patienter vård för de är stela och tror att det beror på att de varit stilla för länge.

– När spasticitet är fastställt brukar jag börja med att förklara varför nervskadan uppstått och att det inte behöver vara något negativt. Jag brukar så klart också få frågor om behandling och idag finns ju bra hjälp att få.

Besvären kan minska med hjälp av lång och regelbunden behandling.

– Behandling med fysioterapi och arbetsterapi är det viktigaste, tillsammans med det patienten själv gör. Viktigt är att töja och belasta, använda det som patienten kan använda så mycket de kan och få med rörelserna i vardagsaktiviteter, säger han.

Behandling med injektioner

Smärtstillande eller lugnande läkemedel ska endast användas om det är absolut nödvändigt, menar Patrik Säterö, till exempel om det gör ont eller är väldigt besvärligt vid längre transporter.
Ibland används även lokalbehandling i form av injektioner med läkemedelssubstansen botulinumtoxin. Denna behandling kan, till skillnad från kirurgiska ingrepp, avbrytas om effekten inte är tillräcklig.

– Nackdel med botulinumtoxin-behandling är att det är lite invecklat att bedöma och kartlägga patientens behov och att veta vilka muskler som ska behandlas. Patienter med mer generell spasticitet kan behandlas med läkemedelssubstansen baklofen som tablett eller inopererad pump.

Om patienten får bra behandling så kan man undvika att patienten hindras i sin återhämtning och behöver onödig omsorg, menar Patrik Säterö.

Kan bespara både lidande och vårdresurser

– Det kan till exempel göra att patienten slipper bo på vårdboende. Samhället kan bespara både lidande och vårdresurser om spasticitet behandlades, men också följs upp i större utsträckning. Uppföljning av sjukvård, hälsovård och med positiva tips om egenvård är viktiga för att uppnå så bra livskvalitet som möjligt. Det är aldrig försent att bli bättre, avslutar Patrik Säterö.