Fakta om stroke

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp; cirka 85 procent), intracerebral blödning (blödning i hjärnvävnaden; cirka 10 procent) samt subaraknoidalblödning (hjärnhinneblödning; cirka 5 procent). Intracerebral- och subarachnoidalblödning tas inte upp i detta faktablad.

Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i Sverige i stroke. Risken att insjukna ökar markant med åldern, medelåldern vid insjuknandet är i Sverige 75 år (män 73 år, kvinnor 77 år).

 

En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan. Proppen förhindrar då blodförsörjningen till det område av hjärnan som kärlet normalt försörjer. Denna del av hjärnan utsätts då för syrebrist, eftersom syret förs till hjärnan med hjälp av blodet. Hjärnan kan bara klara sig en kort tid utan tillräcklig syretillförsel och om inte blodförsörjningen återkommer, dör de nervceller som inte får tillräckligt med syre.

Man skiljer mellan en tillfällig cirkulationsstörning där alla symtom försvinner inom ett dygn, en så kallad TIA (transitorisk ischemisk attack, vilket inte klassas som en stroke), och de blodproppar som ger kvarstående symtom, hjärninfarkter.

Varför får man stroke?

När det gäller risken att drabbas av stroke, blodpropp i hjärnan, brukar man tala om riskfaktorer. Risken att drabbas ökar ju fler riskfaktorer man har.

De vanligaste riskfaktorerna för stroke är:

• Högt blodtryck.
• Rökning.
• Diabetes, både typ 1 och typ 2 (tidigare åldersdiabetes), särskilt om sjukdomen är dåligt reglerad.
• Vissa hjärtsjukdomar. Kronisk oregelbunden hjärtrytm, förmaksflimmer, och akut hjärtinfarkt är sådana sjukdomar. Vid dessa tillstånd kan blod koagulera i hjärtat, för att sedan lossna och följa med blodströmmen upp till hjärnan. Av den anledningen bör man behandla patienter med förmaksflimmer med blodförtunnande medicin i förebyggande syfte.
• Förträngning av halspulsåder. Antingen på grund av att förträngningen är så uttalad att blodförsörjningen inte räcker till, eller för att små bitar av förträngningen lossnar och följer med blodströmmen upp i hjärnans kärl. Vid kraftiga förträngningar som gett upphov till symtom kan det vara aktuellt med en operation där man avlägsnar förträngningen.
• Starkt förhöjda kolesterolvärden i blodet, som bland annat kan ses vid ärftlig förhöjd kolesterolhalt, har sannolikt betydelse.
• Tidigare stroke.

Utöver ovanstående utgör också stigande ålder och riklig förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar i släkten riskfaktorer, men även bukfetma, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, alkohol och psykologiska faktorer som stress och depression ökar risken för stroke.

Symtom vid stroke

Det är vanligt att man vid en stroke p g a blodpropp i hjärnan plötsligt, utan föregående varning, får symtom i form av förlamning eller nedsatt känsel i ena halvan av kroppen, svårt att tala eller förstå, eller svårigheter att se åt höger eller vänster.

Svår akut yrsel, dubbelseende, balanssvårigheter och svårt att svälja (dysfagi) är andra, något mindre vanliga symtom. Detsamma gäller huvudvärk, illamående och kräkningar och, vid stora skador, medvetandepåverkan med svårigheter att hålla sig vaken eller till och med medvetslöshet. Ibland kan den drabbade också få epileptiska anfall.

Vad kan man göra själv?

Vid misstanke om stroke, även vid övergående symtom, ska man omedelbart uppsöka sjukhus (inte vårdcentral). Tidsaspekten är central, det betyder att snabbt omhändertagande och behandling kan vara avgörande för prognosen efter stroken.

För att undvika att drabbas av stroke ska man förstås sträva efter att undvika så många som möjligt av riskfaktorerna ovan. Man bör naturligtvis inte röka och man kan regelbundet mäta sitt blodtryck på vårdcentralen. Mindre mättat fett i maten kan eventuellt ha positiv effekt. Om man har längre perioder då man känner oro i bröstet, eller oregelbundna hjärtlag, bör man uppsöka läkare eftersom det kan orsakas av oregelbunden rytm i hjärtats förmak, förmaksflimmer. Har man diabetes är det viktigt att den regleras så bra som möjligt. Även om en mindre mängd alkohol dagligen möjligen kan minska risken för stroke, är det viktiga budskapet när det gäller alkohol att undvika överkonsumtion. Övervikt bör undvikas. Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas starkt.

Hur ställer läkaren diagnosen stroke?

I de flesta fall ställs diagnosen stroke med hjälp av en skiktröntgen av hjärnan, en så kallad datortomografi, den kliniska bilden och en neurologisk undersökning kan också säkerställa diagnosen.

Hur behandlas en blodpropp i hjärnan?

Man ska alltså alltid omedelbart uppsöka sjukhus, oavsett tid på dygnet, om man misstänker en stroke. Detta även om symtomen släpper efter en kort stund.

Behandlingen kräver inläggning på sjukhus och man bör vårdas på en speciell strokeenhet. Strokeenheten är en avdelning där man byggt upp en kompetens för att akut behandla, förebygga och rehabilitera patienter som drabbats av stroke. Att vårdas på en strokeenhet ökar både chanserna för överlevnad och chanserna att överleva med ett så litet handikapp som möjligt.

Hur behandlar man själva skadan?

Det finns ingen etablerad behandling för att påverka de symtom den drabbade har. Blodproppslösande behandling, trombolys, är effektiv. Behandlingen måste dock påbörjas inom 4,5 timmar från insjuknandet, vilket ytterligare understryker vikten av att uppsöka sjukhus så snart som möjligt.

Det pågår även forskning kring läkemedel som gör nervcellerna mindre känsliga för syrebrist, men det är en typ av behandling som än så länge enbart ges i läkemedelsstudier. Om det finns tecken på att blodproppen växer i storlek, kan behandling med kärlintervention komma på fråga. Då går man in i kärlet med en kateter och tar bort blodproppen. 

Hur förebygger man ytterligare stroke?

Vanligen ges någon form av blodförtunnande behandling, den vanligaste behandlingen är acetylsalisylsyra. Som alternativ till denna behandling finns flera liknande läkemedel, till exempel Persantin och Plavix, som kan ges vart och ett för sig eller tillsammans med acetylsalicylsyra. Statin och blodtryckssänkande medel ingår även i standardbehandlingen.

I speciella fall, till exempel vid förmaksflimmer, kan det vara aktuellt med en annan sorts blodförtunning, warfarin (Waran) eller något av de nya orala antikoagulationsläkemedlen. Detta är dock en behandling som måste följas upp med regelbundna blodprovskontroller så man vet att dosen är korrekt.

Den viktigaste åtgärden för att förebygga ytterligare blodproppar är dock att finna och minimera riskfaktorerna, se ovan.

Hur rehabiliterar man kvarvarande symtom?

Rehabiliteringen ska inledas så snart som möjligt, helst redan samma dag man insjuknar. Den startar på strokeenheten och avslutas, om det behövs längre tids rehabilitering, på en särskild rehabiliteringsavdelning eller ibland via till exempel hemrehabilitering. Cirka 60 procent av alla patienter kan återvända hem direkt från den akuta strokeenheten.