Spinal stenos

Vad är spinal stenos?

Ryggmärgen som kommer från hjärnan och nerverna som har sitt ursprung i ryggmärgen ligger skyddade inne i våra ryggkotor, i spinalkanalen. Vid spinal stenos uppstår symtom som orsakas av en förträngning av spinalkanalen och/eller platserna där nerverna går ut ur spinalkanalen. Förträngningen medför risk för tryck på ryggmärgen och nervrötter, vilket kan leda till smärtor, nedsatt känsel och minskad muskelkraft. Förträngningen sitter vanligtvis i nedre ryggen (ländryggen), men kan i sällsynta fall förekomma på nackkotornas nivå.  

Tillståndet uppträder vanligtvis hos äldre personer, i genomsnitt brukar sjukdomen uppkomma vid 50–65 års ålder. Undantagsvis kan tillståndet uppträda hos yngre personer som en följd av en medfödd trånghet i spinalkanalen.

Symtom

Många har trånga förhållanden i spinalkanalen utan att ha symtom alls. Hos andra uppstår symtom som oftast känns som utstrålande smärtor ned i benen vid gång eller i stående. Det är karakteristiskt att smärtan lindras om man böjer sig framåt eller när man sätter sig ner. Att cykla eller gå med kundvagn är ofta smärtfritt. Man kan också känna domningar, stickningar i huden och försvagad kraft i benen. Symtomen kan vara mer framträdande på den ena sidan, men de kan också variera från sida till sida.

Om det finns en förträngning i nacken kan utstrålande smärtor i en arm, svaghet i handen, störningar i finmotorik och nedsatt känsel i armen förekomma. I allvarliga fall kan det leda till obalans, impotens och inkontinens för urin och avföring. 

Orsak

I de flesta fall beror spinal stenos på förändringar som kommer i ryggen genom normalt åldrande. Förkalkningar, förtjockade band (ligament) och glidning av kotkroppsdiskar gör spinalkanalen trängre. Tidigare skador i ryggen eller ryggoperationer kan också leda till trånga förhållanden. 

Vid den medfödda formen finns ofta förträngningar på flera nivåer, såväl i nacken som i ländryggen.

Diagnos

Diagnosen ställs framför allt med hjälp av symtombeskrivningen. Vid den vanliga kroppsundersökningen hittar läkaren sällan något onormalt i rygg, armar och ben. Kroppsundersökningen görs framför allt för att utesluta andra orsaker till besvären, såsom höftledsartros eller otillräcklig blodtillförsel till benet.  

Om besvären är så uttalade att man bedömer att man överväger kirurgi eller om det är oklart vad symtomen beror på görs en undersökning med magnetkameraundersökning (MRT) eller i vissa fall datortomografi (DT). Man kan då bedöma rymligheten i ryggmärgen och runt nervrötterna som kommer ut från ryggmärgen.

Behandling av spinal stenos

Vid spinal stenos kan man försöka att undvika de saker som leder till smärtor. Det kan vara bättre att cykla och simma i stället för att gå länge. En aktiv livsstil rekommenderas och försämrar inte tillståndet. 

Egenträning och övningar hos en fysioterapeut kan också vara till hjälp. Styrketräning, balansträning och hjälpmedel kan prövas för att se om det har effekt. Cykling på träningscykel och simning är ofta bra träningsalternativ.

Det är oklart hur bra mediciner fungerar mot besvär från spinal stenos och åsikter om vilka läkemedel som kan användas går isär. Läkemedel såsom ibuprofen eller naproxen kan prövas men det saknas gedigen dokumentation. De kan dessutom påverka njurfunktionen, magslemhinnan och blodlevringen, vilket gör att man ska ta dem med viss försiktighet. Ibland kan man pröva specifika läkemedel som har effekt mot nervsmärtor såsom amitriptylin eller läkemedel från gruppen SSRI (de som också används i samband med depression och ångest). Allmänt sett bör man vara försiktig med opioider och om de behövs ska de användas i högst 2 veckor. 

Operation är aktuellt symtomen inte är under kontroll med annan behandling, när den distans som är möjlig att gå blir oacceptabelt kort, vid mer kontinuerliga smärtor i liggande och när det i sällsynta fall uppstår problem med kontroll över urinvägar och ändtarm. Ingreppet kan bestå av att man tar bort bendelar eller delar av diskarna mellan kotorna. Ett alternativ är att man stelopererar ryggen.  

Prognos

Många med spinal stenos har samma grad av symtom under lång tid. Vissa förbättras med åren, medan andra upplever en försämring. Det finns otillräckligt medicinskt bevis för att kunna säga vilka behandlingar som förebygger en sådan försämring. 

Om man opereras för cirka två tredjedelar god lindring av symtomen. Alla är inte nöjda med operationen och symtomen kan kvarstå efter en operation. En operation har också en viss risk för komplikationer såsom blödningar och infektioner. Därför ska endast noga utvalda patienter genomgå en operation för spinal stenos.