Skada på supraskapularnerven

Vad är supraskapularnerven?

Supraskapularnerven utgår från mellanrummet mellan femte och sjätte kotan i halsryggen (C5–C6). Den förlöper ut mot skuldran och passerar över och under muskulatur och ledband. Nerven försörjer de båda musklerna supraspinatus och infraspinatus. Muskler är beroende av nervimpulser för att kunna fungera. Dessutom förmedlar nerven smärtimpulser från skulderleden och leden mellan nyckelbenet och skulderbladet (AC-leden).

Ibland skadas supraskapularnerven. Det uppstår då smärta i skuldran, ibland med stickningar och domningar i området, och med tiden försvagas de nämnda musklerna, vilket ger nedsatt kraft i skuldran.

Skada på supraskapularnerven är inget vanligt tillstånd, man antar att det utgör 1–2 % av alla skulderbesvär och det är därför lätt att förbise en sådan skada. Likväl är det viktigt att tillståndet upptäcks tidigt för att rätt behandling ska kunna sättas in innan bestående skador uppstår.

Orsak

Skador på supraskapularnerven kan bero på att nerven kommer i kläm, att den översträcks eller att den drabbas av direkt slag eller stöt. Belastningsskador kan uppstå i samband med aktiviteter där armarna används över huvudet. Idrotter som tennis, simning, volleyboll och tyngdlyftning kan leda till översträckning av supraskapularnerven och orsaka nedsatt funktion i den. I vissa fall kan ledbroskskador i skulderleden leda till att nerven kommer i kläm.

Även om nerven försörjer både infraspinatusmuskeln och supraspinatusmuskeln med nervimpulser från centrala nervsystemet så är det ofta enbart infraspinatusmuskeln som drabbas. Detta beror dock på var skadan sitter.

Infraspinatusmuskelns huvudfunktion är att rotera skuldran/överarmen utåt. En skada leder därför till nedsatt kraft vid utåtrotation. Supraspinatusmuskelns huvudfunktion är att se till att armen kan lyftas i sidled och upp över huvudet. Vid en skada blir kraften i den rörelsen nedsatt.

Diagnos

Diagnosen baseras på anamnesen och fynd vid läkarundersökningen. Ofta är detta ett tillstånd som utvecklas med tiden. Smärta är i regel ett tidigare symtom än svaghet i skuldran. Smärtan är ofta värkande eller brännande. Patienten känner den gärna på baksidan eller utsidan av skulderleden. Vissa lokaliserar smärtan inne i skulderleden och den kan stråla ner över armen. Med tiden ökar smärtan. Ofta är patienten idrottare.

Tidigt i sjukdomsförloppet finns vanligen få kliniska fynd vid läkarundersökningen. Men efter ett par dagar eller veckor kan läkaren påvisa nedsatt kraft vid utåtrotation eller vid sidolyft av armen. Tillståndet förväxlas ofta med rotatorkuffskada.

Ibland krävs undersökning med magnetkamera för att påvisa nervskadan och den eventuellt minskade muskelstorleken (atrofi). En annan aktuell undersökning kan vara elektrofysiologiska mätningar av nervaktiviteten.

Behandling

Målet med behandlingen är att uppnå fullständigt tillfrisknande i nerven. Om det inte påvisas något som trycker på nerven rekommenderas icke-operativ behandling i form av fysioterapi och genom att undvika aktiviteter som utlöser besvär. Om sådan konservativ behandling inte lindrar symtomen, eller om man påvisar något som klämmer på nerven (ofta en cysta), är operation nödvändig. Under ingreppet avlägsnar kirurgen det som klämmer på nerven.

I de flesta fall uppnår man målet med avlastning och användning av eventuella smärtstillande och/eller inflammationshämmande (NSAID) medel. Det går även att sätta en kortisonspruta i det område där nerven är i kläm.

Det är viktigt att patienten avstår från aktivitet (idrott) som framkallar besvären. Fysioterapi kan vara till hjälp och behandlingen består i att stärka muskulaturen som roterar och lyfter armen.

Prognos

De flesta patienter blir bra av sig själv. Kirurgiska ingrepp som avlägsnar trycket mot nerven ger smärtlindring, men skulderfunktionen och kraften i de försvagade musklerna återfås i vissa fall inte helt.