Senkomplikationer till hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation kan orsakas av några olika bakterier. Sjukdomen kan vara mycket allvarlig i vissa fall, men majoriteten tillfrisknar helt. Runt 15 % av de som tillfrisknar får dock besvär som är relaterade med nervsystemet. Dessa besvär kan komma ett tag efter infektionen.
De flesta patienter som överlever en hjärnhinneinflammation blir helt friska. Som regel är prognosen god när behandling sätts in i tid. Ungefär 15 % får dock skador på nervsystemet. Skadorna kan vara tydliga men de kan också vara så lindriga att de lätt kan förbises.
Studier visar att risken för senkomplikationer är störst när infektionen orsakas av bakterietypen pneumokocker, som orsakar komplikationer hos närmare 50 % av överlevande. Den är lägre för meningokocker. Risken för varaktiga hjärnskador är också större hos de allra minsta barnen, särskilt de som är för tidigt födda.
Olika typer av skador
Komplikationer till hjärnhinneinflammation kan vara allvarliga. Ju längre sjukdomen har pågått utan behandling, desto större är risken för permanenta skador på nervsystemet.
Skadorna kan omfatta hörselnedsättning, blindhet, förlust av talförmågan, inlärningssvårigheter, beteendeproblem, sömnsvårigheter och förlamningar av ansiktsnerven och ögonmusklerna. Allvarligare hjärnskada som vattenskalle, hydrocefalus, är inte heller ovanligt. Några blir permanent mentalt funktionshämmade och ett fåtal drabbas av cerebral pares.
Andra, 2–5 %, kan under den akuta sjukdomen få kraftigt nedsatt cirkulation i fingrar och tår, något som kan leda till amputation eller allvarliga hudskador som kräver hudtransplantation.
Undantagsvis kan det uppstå långvariga njurskador och skador på binjurarna eller hjärtat.
Uppföljning
Efter en bakteriell hjärnhinneinflammation bör man, särskilt barn, kontrolleras flera gånger under de första ett till två åren. Alla barn som har haft hjärnhinneinflammation bör få hörseln kontrollerad en tid efter att de har blivit friska från infektionen. Barn som har amputerats eller fått skador på nervsystemet kan behöva långvarig rehabilitering från ett team av många olika specialister.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Vad kontrollerar läkaren?
Vid läkarkontrollerna ställs frågor om de vanligast förekommande följdtillstånden, som sömnsvårigheter, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och påfallande kraftlöshet. Om det är möjligt, sätts åtgärder in.
Att kontrollera nervsystemet är en viktig del av uppföljningen. Hydrocefalus är idag mycket sällsynt men måste ändå bedömas, särskilt hos barn, genom att mäta huvudets omkrets och fråga om symtom på högt tryck. Hörseln testas med audiometri. Den elektriska aktiviteten i hjärnan mäts med hjälp av EEG. Om EEG genomförs före utskrivning från sjukhuset, uppvisar de flesta patienter som har haft hjärnhinneinflammation lätta avvikelser. Detta bör kontrolleras några månader senare, då har de flesta ett normalt EEG.
