Rastlösa ben
Rastlösa ben kan ge sömnbesvär. Det är vanligt hos äldre personer och i slutet av graviditet.
Vad är rastlösa ben?
Tillståndet kallas Willis-Ekboms sjukdom, WED, restless legs syndrom eller RLS. Personer med detta tillstånd upplever perioder med obehag kopplat till oundvikligt behov av att röra på benen. Samtidigt upplevs ofta en obehagskänsla med stickningar och krypningar i benen.
En studie i Sverige visade en förekomst på 11 procent bland kvinnor och 6 procent bland män. Förekomsten ökar med åldern.
Symtom
Oftast är besvären mest uttalade 15–30 minuter efter att man har lagt sig, men de kan också förekomma vid vila på dagtid. Besvären blir ofta mer framträdande ju mer bekvämt man har det, till exempel kan en skön säng orsaka mer besvär jämfört med om man ligger på hårt underlag.
Besvären försvinner om man rör på benen, men de kommer ofta snabbt tillbaka när man lägger sig ner igen. Längre flygresor kan vara ett problem.
I början kommer symtomen vid sänggåendet eller på natten. Med tiden kan symtomen starta tidigare på dagen och bli mer intensiva på natten.
Besvären kan innebära dålig sömn, och man kan känna dig trött på dagen.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Orsak
Om det inte finns något underliggande tillstånd räknar man med att ärftlighet är huvudorsaken till besvären.
Man har sett att en del tillstånd och läkemedel kan öka risken:
- Graviditet – upp till 25 procent av gravida upplever besvär med rastlösa ben i den sista tredjedelen av graviditeten
- Diabetes (typ 1 eller typ 2).
- Järnbrist.
- Njursvikt.
- Läkemedel mot depression (tri- och tetracykliska antidepressiva), illamående (metoklopramid, antihistaminer), allergier (antihistaminer) och vissa mediciner mot psykiska sjukdomar (antipsykotika).
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån de symtom som patienten beskriver. Järnhalten i kroppen brukar kontrolleras, vilket görs med ett enkelt blodprov. Om provet visar järnbrist kan järntillskott i några fall leda till att symtomen försvinner.
I undantagsfall kan läkaren vara osäker på diagnosen, då kan andra undersökningar göras, till exempel fler blodprov, nervledningsmätningar eller undersökningar i sömnlaboratorium/neurofysiologiskt laboratorium.
Behandling
Behandlingen har som mål att lindra symtomen. Behovet av behandling beror på det obehag och den försämring av livskvaliteten som patienten upplever.
Det är viktigt att åtgärda eventuella underliggande orsaker, till exempel järnbrist. En internationell riktlinje rekommenderar att järnbehandling bör övervägas även om patientens blodprov visar en järnnivå i nedre normalområdet.
Om man misstänker att ett läkemedel är orsaken till besvären kan man tillsammans med läkaren diskutera eventuell minskad dos eller utsättning av läkemedlet.
Det finns läkemedel som hjälper mot rastlösa ben, så kallade dopaminerga preparat. Dessa används också vid behandling av Parkinsons sjukdom. De två tillstånden har dock ingenting med varandra att göra. Dopaminerga preparat kan dock ha en del biverkningar. En annan läkemedelsgrupp som kan prövas är gabapentinoider, men även dessa kan ge biverkningar, bland annat missbruk. Därför bör man tillsammans med läkaren kritiskt överväga om läkemedelsbehandling är nödvändigt – om man har behov av läkemedel och noga avväga för-och nackdelar med behandlingen.
Vad kan man göra själv?
- Det hjälper att röra sig när besvären kommer.
- Massage och stretching lindrar också besvären. En del upplever färre besvär om de stretchar musklerna på baksidan av underbenen innan de lägger sig på kvällen (stöd händerna mot väggen, sätt den ena foten en bit bakom den andra och stretcha baksidan av underbenet genom att pressa hälen mot golvet. Gör likadant med det andra underbenet. Upprepa flera gånger.
- Man kan också prova med värmepåse och kylpack.
- En del upplever mindre besvär om de undviker nikotinprodukter. Man kan också prova att vara återhållsam med kaffe och alkohol.
8 vanliga frågor och svar om Parkinsons sjukdom
Se frågorna om Parkinsons sjukdom som Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har besvarat.
Gravida
Rastlösa ben är relativt vanligt under graviditet. Gravida kvinnor som har låg järnnivå i blodet (ferritin) tidigt i graviditeten utvecklar oftare rastlösa ben under den sista tredjedelen av graviditeten. Symtomen förbättras nästan alltid efter förlossningen.
Prognos
Det är stor variation i förloppet. Vissa har bara besvär i avgränsade perioder. Hos andra är rastlösa ben ett livslångt tillstånd. Symtomen kan ibland förvärras med åldern, och det största problemet hos många patienter blir med tiden sömnstörningar och trötthet till följd av det. Dopaminerga preparat minskar effektivt symtomen och kan användas vid svåra besvär.