Medvetslöshet eller nedsatt medvetande, symtomguide

Vad är medvetslöshet eller nedsatt medvetande?

Det kan finnas många olika orsaker till att en person blir medvetslös eller får sänkt medvetande. Bland de vanligaste orsakerna är att blodförsörjningen till hjärnan är påverkad. Andra orsaker kan vara lågt blodocker hos personer som tar läkemedel mot diabetes, epilepsi, slag mot huvudet, infektion eller förgiftning.

Inom vården används olika ord för att beskriva olika grader av medvetslöshet:

• Somnolens:
  • Personen är dåsig, låter sig lätt väckas och kan hållas vaken en stund, reagerar adekvat på frågor
• Stupor:
  • Personen reagerar med avvärjningsrörelser på smärtstimuli (till exempel när man nyper i huden), kan väckas och följa enkla uppmaningar, men somnar direkt när han eller hon blir lämnad ifred
• Koma:
  • Personen reagerar inte på starka stimuli – till exempel rop, smärta

Vad är orsaken till medvetslöshet?

Kortvarig medvetslöshet

• Vanlig svimning:
  • Kan utlösas av till exempel ångest, kraftiga smärtor, kräkningar, diarré eller blåstömning
  • Medvetslösheten kan föregås av yrsel, svettning, blekhet, det svartnar för ögonen och pip eller sus i öronen
  • Medför kortvarig medvetslöshet eller en period med nedsatt medvetande. Muskelkraften upphör och man faller ihop. Om svimning sker sittande och man inte faller till marken kan en elektrisk urladdning av hjärnstammen ske, med enstaka ryckningar, så kallad konvulsiv svimning
• Ortostatisk hypotension:
  
  • Svimningssymtom på grund av lågt blodtryck i anslutning till att personen reser sig upp
• Hyperventilation:
  • Ångestanfall, onormalt kraftig in- och utandning
  • Brukar ge yrsel och domningar runt munnen och i fingertopparna
• Hjärtrytmrubbning:
  • Anfall av långsam puls
  • Anfall av snabb puls
  • Mycket oregelbunden puls
• Epilepsi:
  • Under och kort efter ett epilepsianfall är personen medvetslös eller har nedsatt medvetande
• Stroke eller TIA:
  • Kan i undantagsfall ge kortvarig medvetslöshet
• Allergisk chock (anafylaxi):
  • Kraftig och livshotande allergisk reaktion, nästan alltid hos person med känd risk för sådana reaktioner
• Diabetes typ 1 eller typ 2:
  • Lågt blodsocker, hypoglykemi, "känning" kan ge medvetslöshet

Långvarigt nedsatt medvetande – cirkulationssvikt

• Akut hjärtsvikt:
  • Ofta i anslutning till en akut hjärtinfarkt eller försämring av kronisk hjärtsvikt
  • Kontrollera puls – det kan föreligga hjärtstillestånd!
• Blödning:
  • Med utveckling av chock
• Utomkvedshavandeskap?
  • Föregås i regel av starka smärtor i magen hos kvinna som är gravid i cirka vecka 6–10
• Aneurysm av kroppspulsådern:
  • Blödning från aortaneurysm,  vanligen hos äldre med känd åderförkalkning
• Blodförgiftning:
  • Chockutveckling som följd av allvarlig infektion som sprider sig via blodet

Långvarigt nedsatt medvetande – förändringar i hjärnan

• Epilepsi:
  • Kan ibland ge långvarigt nedsatt medvetande – det kallas för status epilepticus
• Stroke
• Subaraknoidalblödning:
  • Hjärnblödning som särskilt drabbar yngre personer
• Hjärnhinneinflammation
• Hjärnskada efter huvudskada

Långvarigt nedsatt medvetande – förgiftningar

• Alkoholförgiftning
• Beroendeframkallande läkemedel
• Narkotikaförgiftning
• Kolmonoxidförgiftning
• Salicylatförgiftning:
  • Till exempel barn som har intagit stora mängder acetylsalicylsyra

Långvarigt nedsatt medvetande – ämnesomsättningsrubbningar

• Diabetes typ 1 eller typ 2:
  • Lågt blodsocker, hypoglykemi
  • Högt blodsocker, hyperglykemi
• Leverkoma:
  • Hos person med känd allvarlig leversvikt
• Njursvikt:
  • Hos person med känd allvarlig njursvikt
• Addisonkris:
  • Hos person med känd Addisons sjukdom
• Ämnesomsättningskris:
  • Mycket förhöjd ämnesomsättning, tyreotoxisk kris
  • Kraftigt sänkt ämnesomsättning, myxödemkoma

Vad kan man göra själv?

• Lägg personen på rygg med benen högt ovanför hjärtnivån.
• Kontrollera att personen andas fritt. Det kan hända att medvetslösa personer kräks.
• Lägg örat över personens mun för att lyssna om personen andas. Om personen inte andas är problemet allvarligare än ett svimningsanfall. Börja med hjärt-lungräddning. Tillkalla akut medicinsk vård. Ring 112.
• Om personen andas ska du återupprätta blodflödet till hjärnan genom att lyfta personens ben över huvudnivå. Lossa på bälten, kragar eller andra klädesdetaljer som hämmar andningen. Personen bör vakna snabbt. Om han eller hon inte återfår medvetandet inom 1–2 minuter ska du ringa 112 eller tillkalla akut medicinsk hjälp.
• Se även instruktioner för hjärt- och lungräddning här.

När ska man söka vård?

• I de flesta fall krävs omedelbar hjälp och man bör ringa 112.
• Undantag är ofarliga svimningar, ångestanfall och hyperventilation.

Utredning

• I första hand koncentrerar sig vårdpersonalen  på livräddande åtgärder –  att säkra fria luftvägar, tillräcklig andning och cirkulation.
• Personen blir vanligen omedelbart remitterad till ett akutsjukhus för fortsatt utredning och behandling.