Hydrocefalus (vattenskalle)
Vid hydrocefalus (vattenskalle) finns det för mycket hjärnvätska i hjärnan. När mängden hjärnvätska ökar kommer även trycket inne i skallen att öka. Det är det förhöjda trycket som orsakar de flesta symtomen vid hydrocefalus, och som utgör den största faran.
Vad är hydrocefalus?
Inne i skallen omges hjärnan av hjärnvätska, även kallad cerebrospinalvätska (CSV) eller likvor. Hjärnvätskan bildas i speciella hålrum inne i hjärnan. Dessa hålrum kallas hjärnventriklar. Från hjärnventriklarna rör hjärnvätskan sig genom flera trånga kanaler innan den till slut hamnar på hjärnans utsida. Därifrån tas vätskan upp av blodkärlen. Hjärnvätskan omger också ryggmärgen ner på ryggen.
Varje dygn bildas omkring 0,5 liter hjärnvätska. Hjärnvätskan har bland annat i uppgift att skydda hjärnan (och ryggmärgen), om man får en stöt mot huvudet, och ge näring till hjärncellerna.
Vid hydrocefalus finns det för mycket hjärnvätska i hjärnan. Detta kan bero på ökad produktion, för trånga kanaler eller ett minskat upptag till blodkärlen. Därför kallas tillståndet ofta vattenskalle. När mängden hjärnvätska ökar kommer även trycket inne i skallen att öka. Det är det förhöjda trycket som orsakar de flesta symtomen vid hydrocefalus, och som utgör den största faran.
Hydrocefalus kan vara ett medfött tillstånd hos spädbarn. Sjukdomen kan även uppstå hos vuxna och äldre personer.
Symtom
Hos spädbarn med medfödd hydrocefalus växer huvudet ofta mycket snabbare än vad som är normalt. Detta beror på den ökade mängden hjärnvätska som pressar skallen utåt. Barnen kan också visa tecken som dålig aptit, vara lättirriterade och ha kramper.
Hos vuxna som får hydrocefalus, kan skallen inte utvidgas. Vuxna kan uppleva huvudvärk, illamående, kräkningar, synrubbningar, yrsel, krampanfall och nedsatt medvetande på grund av det ökade trycket.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Diagnos
För att ställa diagnosen görs vanligen en datortomografiundersökning av hjärnan. Barn undersöks ofta med ultraljud av skallen. Ofta görs även en magnetkameraundersökning. I vissa fall mäts trycket i hjärnvätskan i ryggen (lumbalpunktion).
Behandling
För att undvika skadliga följder av ökat tryck i hjärnan opereras som regel en så kallad shunt in. Detta är en tunn slang med en ventil som går från en av hjärnventriklarna ned till bukhålan. Shunten utjämnar trycket.
Ibland kan en shunt täppas till. Om detta händer ökar trycket i hjärnan, vilket kan vara allvarligt. Man ska därför kontakta en läkare omedelbart om det uppstår symtom på högt tryck (huvudvärk, illamående, kräkningar, synrubbningar, yrsel eller krampanfall).
Prognos
De flesta spädbarn som får hydrocefalus växer och utvecklas förhållandevis normalt om de får behandling snabbt. Oftast kan de följa samma årskurs som sina jämnåriga. En del behöver stödundervisning. Epilepsi är förhållandevis vanligt hos de här barnen. På längre sikt måste de flesta vara inställda på att det kan bli nödvändigt att byta ut shunten.
Vuxna som får hydrocefalus, behöver inte nödvändigtvis ha shunt resten av livet. För dessa beror prognosen på vad som är den bakomliggande orsaken till att de fick hydrocefalus.
