Hur uppstår epilepsi?

Vad händer i hjärnan vid epilepsi?

Hjärnan och ryggmärgen (tillsammans kallat det centrala nervsystemet) är uppbyggda av ett enormt stort antal nervceller (neuroner). Neuronerna är mycket precist organiserade i olika nätverk i det centrala nervsystemet. De har långa utlöpare till andra grupper i hjärnan och till resten av kroppen. När neuronerna aktiveras skickas elektriska signaler genom utlöparna i hög hastighet. Dessa nervsignaler är ansvariga för alla våra rörelser, för smärta, syn, lukt, hörsel, tankar och känslor, minne och så vidare.

Epileptiska anfall uppstår när en grupp hjärnceller aktiveras samtidigt på ett onormalt sätt. Elektriska signaler kommer då att sändas ut till andra platser i hjärnan eller ut i kroppen. Resultatet beror på vilken grupp av neuroner som aktiverats, och kan vara allt från okontrollerade muskelrörelser till synrubbningar, konstiga tankar eller medvetslöshet.

Man brukar dela in anfallen i generaliserade anfall, där anfall startar och snabbt sprids i nätverk i bägge hjärnhalvorna, och i fokala anfall, som startar i ett nätverk som är begränsat till en hjärnhalva.

De elektriska signalerna vid epilepsi kan vara mycket intensiva och det är inte ovanligt att neuronerna behöver lite tid för att "ta igen sig" efter urladdningen. Detta är en del av orsaken till att patienter efter ett epileptiskt anfall kan vara trötta, ha ont i huvudet eller vara förvirrade.

Orsak

Epileptiska anfall

Alla personer kan få ett epileptiskt anfall om hjärnan utsätts för en kraftig påverkan. Anfall kan utlösas av alkoholabstinens eller abstinens av andra droger bland missbrukare. Mycket lågt eller mycket högt blodsocker, något som kan förekomma vid diabetes typ 1 eller mer sällan vid diabetes typ 2, kan också framkalla anfall. Förgiftningar och läkemedelsbiverkningar är andra möjliga orsaker. Småbarn har ökad risk för anfall när de har feber.

Anfall i samband med ovannämnda omständigheter räknas inte i första hand som epilepsi.

Hos dem som har epilepsi kan epileptiska anfall triggas av vissa situationer. Förhållanden som kan utlösa epileptiska anfall är sömnbrist, trötthet, alkohol, hormonsvängningar under menstruationscykeln, glömd medicin, stress och snabb andning (hyperventilering). Flimrande, blinkande ljus (exempelvis nattklubb eller TV) kan utlösa anfall hos vissa (cirka 3 % av alla patienter med epilepsi).

Epilepsi

Man brukar dela in epilepsi i sex kategorier:

• Strukturell orsak, exempelvis efter huvudskada, vid medfödd eller förvärvad hjärnskada, stroke, i samband med hjärntumör eller vid sjukdomar som långsamt bryter ner hjärnan, exempelvis demens.
• Ärftlig orsak.
• Infektionsbetingad orsak exempelvis efter hjärnhinneinflammation eller hjärninfektion.
• Sjukdomar i ämnesomsättningen som leder till epilepsi.
• Kroppens immunförsvar förorsakar anfall (immunologisk orsak).
• Okänd orsak (hos upp till en tredjedel av fallen).