Hjärnan och nervsystemet

Allmänt

Hjärnan och nervsystemet är en apparat som är svår att förstå, och vi kan fortfarande långt ifrån förklara allt i det här systemet. Detta dokument är tänkt att ge dig en enkel inledning till det vi vet om hjärnan och nervsystemet.

Vi vet att hjärnan innehåller miljarder av nervceller som genom ett finurligt samspel styr tankar, känslor, beteende och rörelser, samt behandlar alla impulser som vi bombarderas med. Detta är impulser som synintryck, ljud, smak, lukt och beröring. Kommunikationen i nervsystemet är så snabb att beröring av något smärtsamt, till exempel en varm gryta, omedelbart leder till en reaktion i form av att du drar tillbaka handen. En signal skickas upp till hjärnan för att blixtsnabbt behandlas där, detta kan till exempel vara svar på en fråga. En annan signal leder till en respons innan hjärnan har fått en möjlighet att bearbeta intrycket. Det sista kallar vi en reflex, och beröring av den varma grytan är ett exempel på detta.

Det är så gott som omöjligt för oss att förstå samspelet mellan nervcellerna, men vi vet bland annat att hjärnan är indelad i olika ansvarsområden som styr olika processer. En del av hjärnan har som huvuduppgift att styra rörelser, medan andra områden kontrollerar allt från dina känslor till hjärtats omedvetna bultande.

Storhjärnan – cerebrum

Huvuddelen av hjärnan kallar vi storhjärnan eller cerebrum. Vi delar in vävnaden i den här delen av hjärnan i vit eller grå substans. Den här färgskillnaden berättar också om en liten skillnad i funktion. Grå materia är den yttersta delen och bestämmer därför den intakta hjärnans färg. Djupa fåror i hjärnan gör att dess yta blir mycket större än om den var helt slät.

Storhjärnan är delad i två halvor, så kallade hemisfärer. De två hjärnhalvorna kommunicerar med varandra, bland annat genom hjärnbalken (corpus callosum). Hjärnbalken fungerar som en signalbro mellan de två hemisfärerna. De två halvorna har lite olika funktioner. Man hävdar att höger hjärnhalva i större grad styr våra kreativa förmågor, medan praktiska funktioner, som till exempel att prata, styrs av vänster hjärnhalva.

Får du en skada på hjärnan i den del som styr dina rörelser, får det konsekvenser för motsatt kroppshalva. Det vill säga att den delen av hjärnan som styr rörelserna på höger sida, ligger i vänster hjärnhalva, medan den del som styr rörelserna på vänster sida, ligger i höger hjärnhalva.

Varje halva är indelad i fyra delar. Varje lob, eller lobus som de också kallas, uppträder i par, med en spegelbild av sig själv i motsatt hjärnhalva.

• Frontalloben (pannloben) har ansvar for korttidsminnet och ser till att flera idéer samtidigt kan jämföras med varandra. En del av frontalloben är viktig för att styra frivilliga rörelser, medan en annan del är viktig för att tankar ska göras om till ord och tal.
• Parietalloben (hjässloben) är viktig för att bearbeta sinnesintryck, samt vid läsning och när man gör matematiska uppgifter.
• Temporalloben (tinningloben) ansvarar för bearbetning av hörselintryck och musik. Området under temporalloben är viktig för minnet.
• Occipitalloben (nackloben) innehåller ett syncentrum som ansvarar för att synintryck bedöms och värderas mot minnen som är lagrade i hjärnan.

Lillhjärnan och hjärnstammen

Hjärnstammen är hjärnans förbindelse med ryggmärgen och resten av kroppen. Skador här gör att signalerna som mottas eller skickas ut av hjärnan störs eller hindras, beroende på skadans omfattning. Hjärnstammen styr också en rad livsnödvändiga funktioner, som hjärtfunktion, andning och blodtryck. Hjärnstammen spelar också en viktig roll i samband med sömn.

Lillhjärnan är belägen i bakre skallgropen. Den är viktig för att syn- och hörselintryck ska koordineras med muskler och rörelser. Lillhjärnan, även kallad cerebellum, är viktig för balansen och skador i det här området kan också utlösa lokaliserade darrningar.

Hjärnans skydd

Hjärnan är omgiven av flera lager som ska skydda den. Innerst är hjärnan omgiven av tre bindvävshinnor som kallas meningerna. De tre meningerna är pia mater som är innerst, arachnoidea, som är vätskefylld och fungerar som en stötdämpare ligger i mitten, och den kraftigaste hinnan, dura mater, ligger ytterst. En inflammation i dessa hinnor kallas meningit, eller hjärnhinneinflammation. Det yttersta skyddande lagret som ligger utanpå meningerna är skallen.

Djupa strukturer i hjärnan

"Det limbiska systemet" är en struktur i det inre av hjärnan som tycks vara viktigt för minnen och känslor.

"Talamus" är en struktur som framför allt fungerar som ett filter och omfördelar de signaler som kommer upp från kroppen via ryggmärgen och eventuellt ska bearbetas av hjärnan.

"Hypotalamus" är en liten struktur med en ärtas storlek. Den är viktig eftersom den kontrollerar flera av kroppens hormoner. Via sin kontroll över hormonerna är den här strukturen central för sättet man uppför sig på. Kroppens termostat, känslan av ilska, sömn, matlust och könsdrift påverkas alla av detta system.

"Hippocampus" fungerar som ett kartotek. Det ansvarar för att vissa minnen lagras i olika delar av hjärnan, för att kunna tas fram igen om det blir nödvändigt.

Det perifera nervsystemet

Nervsystemet delas in i två delar: Det centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen (ofta förkortat CNS – "centrala nervsystemet"), och det perifera nervsystemet (ofta förkortat PNS – "perifera nervsystemet") som är alla övriga nervförbindelser utanför CNS.

Det perifera nervsystemet fungerar som hjärnans förbindelse med kroppen. Ett exempel är när du kör bil. Om bilen framför dig plötsligt bromsar går det en signal genom ögonen och in till hjärnan att bilen framför stannar. Hjärnan skickar då en signal ned till musklerna i foten om att de måste spännas så att foten trycker in bromspedalen och även din bil stannar. Signalen från hjärnan är mycket snabb, och den ser till att sådana handlingar kan utföras på bråkdelen av en sekund.

Vilka funktioner har nervcellerna?

Både hjärnan och det perifera nervsystemet består av nervceller (neuron). Nervcellerna består av en cellkropp och "grenar" som sträcker sig ut från cellkroppen. Vi kan dela in dessa "grenar" i två typer.

• Dendriterna tar emot inkommande signaler från andra nervceller.
• Axoner skickar ut signaler från cellkroppen och vidare till andra celler.

Sättet cellerna är sammanlänkande på innebär att de kan skicka ut signaler från den ena delen av kroppen till den andra under bråkdelen av en sekund, och på detta sätta blir det möjligt för hela kroppen att fungera som en koordinerad enhet.

Hur förmedlar nervcellerna signaler mellan sig?

Signaler överförs mellan nervcellerna med hjälp av elektriska impulser och små molekyler vi kallar neurotransmittorer. När en signal går genom en nervcell leder det till att änden på axonerna frigör dessa små molekyler. Molekylerna (neurotransmittorena) frisätts i det lilla mellanrummet mellan axon och dendrit. Dendriten fångar upp neurotransmittorn, något som utlöser en ny signal i nästa nervcell och processen upprepas. Slutligen överförs signalen till en specialistcell, och signalen (om den är tillräckligt stark) omvandlas till en handling – till exempel en muskelsammandragning eller frisättning av körtelinnehåll.

Detta komplicerade system binder ihop hela kroppen och ser till att du kan uppfatta och bearbeta sinnesintryck och att gå. Det styr dina känslor, det ansvarar för hjärtats rytm och för att du kan kommunicera med världen runt omkring dig. Nervsystemet gör dig till den du är!