Förlamning, symtomguide

Vad är förlamning?

• Förlamning, eller paralys, innebär uttalad svaghet eller fullständig oförmåga att röra en del av kroppen (total förlamning).
• Om förlamningen är mindre uttalad och viss styrka finns kvar i kroppsdelen kan man tala om pares.
• Ofta är orsaken att nervsystemet på något sätt är skadat och därför inte kan styra musklerna i kroppsdelen.

Om nervsystemet

• Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerver som förgrenar sig från ryggmärgen ut i kroppen.
• Nerver har olika funktioner:
  • De registrerar signaler från kroppen, till exempel sinnesintrycken syn, hörsel, doft och känsel, som tolkas av hjärnan
  • De styr olika vävnader och organ, både viljemässigt/medvetet och av sig själv:
    • Det självstyrande, autonoma, nervsystemet styr till exempel andning, hjärtats arbete och tarmrörelser
• Skadan vid en förlamning kan sitta i hjärna eller ryggmärg, det centrala nervsystemet, eller i en enskild nervgren som går ut i kroppen, det perifera nervsystemet.
• Det centrala nervsystemet:
  • Det centrala nervsystemet består av hjärna och ryggmärg
  • Vid en skada i centrala nervsystemet till exempel stroke eller ryggmärgsskada kan man förutom förlamning förlora känsel och man får ofta påverkan på andra funktioner 
• Korsade nervbanor:
  • Hjärnan är det överordnade centrat som tolkar och bearbetar information
  • Nervbanor från höger hjärnhalva korsar över till vänster sida och tvärtom i den så kallade förlängda märgen
  • Denna korsning gör att skador i den ena hjärnhalvan ger symtom motsatt sidas kroppshalva
• Ryggmärg och nervrötter:
  • Från hjärnan går nervbanor genom den förlängda märgen till ryggmärgen och ner genom ryggraden
  • Från ryggmärgen går det ut sammanlagt 28 par nervrötter, varje par består av en höger och en vänster nervrot. Varje nervrot består av en del som skickar ut signaler i kroppen och en del som tar emot signaler från kroppen
• De perifera nerverna:
  • Nervrötterna delar sig i mindre nervgrenar, de perifera nerverna, som förgrenar sig ut i kroppen till muskler och hud
  • Alla de perifera nerverna håller sig på sin sida av kroppen
• Skador på det centrala nervsystemet ger ofta långvariga eller permanenta symtom:
  • En skada på hjärnan eller ryggmärgen kan ha svårt att läka
  • Om ryggmärgen blir skadad eller hopklämd, slutar den delen av ryggmärgen som befinner sig nedanför det klämda stället att fungera
  • Musklerna som styrs av nerver som går ut nedanför skadan blir förlamade
  • En skada i hjärnan ger förlamning i musklerna som styrs av detta område i hjärnan, i motsatt kroppshalva
  • Ofta uppstår en förhöjd muskelspänning, spasticitet, eftersom hjärnan/ryggmärgen bidrar till att minska reglera muskelspänningen
• Skador på perifera nerver har bättre möjligheter att läka:
  • Nerver som är i kläm till exempel på grund av diskbråck eller karpaltunnelsyndrom kan återfå sin funktion om de får bättre plats. Vid påtagliga symtom behövs operation.
  • Nervtrådar som inte skadats helt kan i bland åter växa ut, men det tar ofta många månaderD

Orsaker till förlamning

• Diskbråck:
  • Diskbråck i ländryggen behöver inte  ge några symtom alls men kan orsaka ryggsmärta och smärta ut i benet när det trycker på ischiasnerven.
  • Åldersförändringar kan också bidra till förträngning i den så kallade spinalkanalen och orsaka spinal stenos
  • Känselpåverkan förekommer, och i vissa fall svaghet i ben och fot vid uttalad påverkan på nervrötter från ländryggen
• Nervinklämning i nacken:
  
  • Diskbråck och/eller förträngning på grund av åldersförändringar i nacken kan orsaka symtom i nacke, axel och arm i form av smärta, nedsatt känsel och eventuell svaghet/förlamning 
• Ryggmärgsskada:
  • Ryggmärgsskada orsakar förlamning på båda sidor nedanför skadestället i ryggen
  • Orsaken är ofta en olycka
  • Skador på ryggmärgen i nacken kan ge förlamningar i alla fyra extremiteterna (tetrapares/plegi)
  • Skador i nedre delen av ryggen ger förlamningar i båda benen (parapares/plegi)
• Stroke:
  • Stroke uppstår när hjärnceller skadas. Oftast är orsaken en blodpropp som gör att kärlen till hjärnan täpps till, vilket ger syrebrist i hjärnan. Andra gånger handlar det om en hjärnblödning.
  • Symtomen på stroke beror på var i hjärnan skadan uppstår
  • De vanligaste symtomen förutom ensidig förlamning, är ensidigt känselbortfall, talstörningar, synrubbningar, yrsel, dålig balans och koordination och sväljsvårigheter 
• TIA:
  • TIA innebär en övergående attack med nedsatt blodtillförsel till delar av hjärnan. TIA-attackerna börjar snabbt och är korta. 
  • Symtomen kan likna dem vid strok men efter en TIA-attack återgår kroppen till normal funktion (inom 24 timmar).
• Funktionella symtom, somatoforma syndrom:
  • Vid somatoforma syndrom eller funktionella besvär kan de upplevda kroppsliga besvären inte förklaras av en medicinsk sjukdom
  • Vid en funktionell förlamning upplevs en svaghet utan att det finns en kroppslig skada och egentlig förlamning av muskulaturen
  • Problemen är ofta relaterade till konflikter på personligt plan eller svåra livshändelser. Inte sällan har patienter med ett somatoformt syndrom även ångest eller depression
  • Ett somatoformt syndrom kan vara både medvetet och omedvetet

• Karpaltunnelsyndrom:
  • Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt bindvävsstråk vid handleden. Genom karpaltunneln löper senor, blodkärl och nerver. Den största nerven är medianusnerven.
  • Om medianusnerven kommer i kläm kan det uppstå symtom i handen och fingrarna. Vanligast är smärta, stickningar och domningar men även svaghet förekommer.
  • Utrymmet i karpaltunneln kan komprimeras av olika skäl. Den vanligaste orsaken är inflammatoriska reaktioner som leder till vätskebildning och svullnad i kanalen och därmed till att nerven kläms.
• Skada på nervus ulnaris (armbågen):
  • Orsakas i regel av klämning eller stöt mot nerven där den har ett utsatt läge på baksidan av armbågen
  • Man upplever smärtor och domningskänsla i lillfingret och förlamningar i små handmuskler
• Dropphand, skada på nervus radialis :
  • Dropphand innebär att man inte kan sträcka handled och fingrar och beror på tryck mot radialisnerven vid överarmen, till exempel vid trauma och eventuell fraktur. 
  • Tryck kan också uppstå under djup sömn ofta i alkoholpåverkat tillstånd genom att armen ligger slapp och orörlig mot sängkanten eller för att någon ligger på armen.
• Droppfot, fibularispares:
  • Fibularisnerven löper runt utsidan av det tunna skenbenet i underbenet strax nedanför knäet. Längs nervbanan kan nerven utsättas för tryck eller skada med påföljande nedsatt nervfunktion.
  • Skada eller tryck mot fibularisnerven kan uppstå av åtsittande stövlar eller band som klämmer åt nerven strax nedanför knäet. Skada kan även uppkomma efter långvarigt huksittande, till exempel vid bärplockning. Förekomst av bakercysta i knävecket och fraktur i benet kan också ge fibularispares.
  • Den drabbade kan inte, eller endast med nedsatt styrka, böja foten upp mot underbenet. Detta kallas för droppfot och gör det svårt att gå.
• Andra neurologiska sjukdomar och tillstånd:
  • Det finns en rad andra mer ovanliga sjukdomar och tillstånd som påverkar nervsystemet och kan ge olika symtom bland annat förlamning, till exempel:
    • Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
    • Multipel skleros (MS)
    • Guillain-Barrés syndrom

När bör man söka vård?

• Vid akut påkomna symtom bör man kontakta vården snarast.
• Vid misstanke om TIA eller stroke bör man ringa 112 för en akut bedömning:
  • Se även: AKUT testet vid stroke

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur började det?
  • Hur du varit utsatt för en skada?
  • Kom symtomen gradvis eller akut?
  • Fanns det andra symtom på förhand eller samtidigt, till exempel smärtor eller känselrubbningar?
• Hur utbredd är förlamningen?
• Har du några andra sjukdomar?
• Hur fungerar du i vardagen med förlamningen?

Undersökningar

• I regel utförs en grundlig undersökning av det område där förlamningen sitter, oftaen grundligare undersökning av nervsystemet, och en allmän kroppsundersökning.
• Beroende på vilka diagnoser som övervägs, kan det bli aktuellt med:
  • Akut bedömning på sjukhus
  • Blodprov
  • Remiss för bildundersökningar (skiktröntgen, magnetkameraundersökning)
  • Funktionsmätning av nervtrådar (EMG/ENG)
  • Remiss för bedömning på neurologisk specialistmottagning

Remiss 

• Akuta eller allvarliga förlamningar medför i regel akut bedömning på sjukhus.
• Vid andra tillstånd kan remiss skickas för bedömning av specialist för sjukdomar i nervsystemet (neurolog) eller ortoped vid misstanke om orsak i rörelseapparaten.

Vill du veta mer?

• Förlamning - för vårdpersonal