Diskbråck i ländryggen
Mellan ryggkotorna finns diskar som fungerar som stötdämpare. Ibland kan de bukta ut och trycka på nerver. Det kan leda till smärtor i rygg och ben, så kallat ischias.
Vad är diskbråck och ischias?
Ryggraden består av kotor och diskar. Diskarna sitter mellan kotorna och fungerar som stötdämpare. Insidan av disken består av en kärna med mjukt, trögflytande material.
Vid ett diskbråck har disken gått sönder och den mjuka kärnan buktar ut mellan två kotor. Kärnan kan trycka på omkringliggande nerver som kan leda till smärta i ryggen. Hos vissa kan smärtan stråla ut i ben och fot och kallas då för ischias. Diskbråck kan uppstå var som helst i ryggraden men vanligast är den nedre delen av ryggen, ländryggen.
Diskbråck är vanligt, men det är inte alltid att det ger smärta i ryggen. Många personer har diskbråck utan att ha besvär. Diskbråck med symtom är vanligast hos personer runt 40 år.
Symtom
De vanligaste symtom är smärta i ländryggen med eller utan smärta i ben och fot. Man kan även få svaghet i muskler, domningar, stickningar och nedsatt känsel i ben och fot. Hos vissa kan smärtan förvärras i samband med nysning eller hosta. Att luta sig fram kan även orsaka smärta.
I sällsynta fall finns ett diskbråck som trycker på nerverna som finns längst ned i ryggen. Det kallas för cauda equina syndrom och kan ge nedsatt känsel i underlivet, svårigheter att kontrollera avföring och/eller urin, smärtor i ett eller båda benen och sexuella problem, som till exempel svårigheter med erektion. Cauda equina syndrom är ett akut tillstånd som behöver bedömas omedelbart inom akutsjukvården. Man bör därför inte tveka att kontakta sjukvården om man upplever några av ovanstående symtom.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Orsak
Oftast finns det ingen tydlig orsak till att diskbråck uppstår. Hos vissa kan diskbråcket uppstå efter ett skadetillfälle eller överbelastning av ryggen. Andra faktorer som troligtvis kan påverka att diskbråck uppstår är:
- Funktionsförsämring av ryggen (degenerativa förändringar)
- Ålder
- Biologiska förändringar i disken
- Genetiska faktorer
- Rökning
- Övervikt
- Diabetes
Diagnos
Diagnosen kan hos de flesta ställas efter en noggrann undersökning av rygg och ben. Kontroll av kraft, reflexer och känsel i det påverkade benet ingår i undersökningen. Detta är oftast tillräckligt för att ställa diagnosen. Om det finns osäkerhet kring diagnosen eller misstanke ett annat underliggande tillstånd kompletteras undersökningen med en magnetkameraundersökning eller blodprover för att utesluta till exempel en infektion.
Om besvären inte blir bättre efter två till tre månader kan man göra en magnetkameraundersökning eller datortomografi av ländryggen för att se vilka nerver som disken trycker på eller om det finns någon annan orsak till smärtan i ländryggen.
Andra tillstånd som kan ge smärta i ländryggen är bland annat olika typer av infektioner, degenerativa förändringar, inflammation samt höftledssjukdomar.
Behandling
Icke-operativ behandling
De allra flesta som har symtom av sitt diskbråck blir bättre med icke-operativ behandling inom två till tre månader. Behandlingen består i första hand av smärtstillande mediciner vid behov som paracetamol eller inflammationsdämpande mediciner som ibuprofen eller naproxen. Starkare smärtstillande läkemedel som morfin har inte visat någon effekt vid diskbråck i ländryggen.
Att vila (sängläge) är inte mer effektivt mot besvären jämfört med fysisk aktivitet. Fysioterapi och övningar har inte heller visat sig ha stora effekter i det akuta skedet men rekommenderas i allmänhet.
Kirurgi
Om smärtorna inte förbättras under loppet av två till tre månader kan kirurgisk behandling övervägas där diskbråcket och resterna av innehållet i disken opereras bort. Det finns även andra metoder för att behandla diskbråck kirurgiskt. Efter operationen får man röra sig utan restriktioner och man får ett träningsprogram med sig hem. Om behov finns kan man även få remiss till fysioterapeut för vidare rehabilitering. En efterkontroll brukar göras efter fyra till sex veckor.
Vid cauda equina syndrom eller mycket svåra besvär görs operation så fort som möjligt.
Prognos
De flesta brukar känna sig bättre efter åtta till tolv månader. Upp till 95 procent är besvärsfria inom ett år utan operation. Själva diskbråcket kan dock finnas kvar även om symtomen har försvunnit. Det finns viss risk för att ett nytt diskbråck uppstår på samma ställe i ländryggen. Eventuellt kan man förebygga uppkomsten av diskbråck med livsstilsändringar som viktnedgång vid övervikt och rökstopp.
Olika komplikationer kan uppstå i samband med ett diskbråck i ländryggen. Dessa kan vara domningar, stickningar och nedsatt känsel, speciellt i samband med cauda equina syndrom.
