Ansiktssmärtor, symtomguide

Vad är ansiktssmärtor?

Det finns många olika orsaker till smärta i ansiktet, exempelvis infektioner, inflammationer, muskelspänningar eller nervsmärtor. Smärtans karaktär och utbredning är viktig information för att ställa diagnos. 

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

• Akut bihåleinflammation och kronisk bihåleinflammation:
  • Vid näs- och bihåleinflammation svullnar slemhinnan i näsa och bihålor, det normala slemmet blir tjockare och öppningen till bihålan kan blockeras. Detta kan leda till att snor, virus och bakterier stängs in i bihålorna och att trycket ökar.
  • Typiska symtom är nästäppa, smärtor/tryck över ögonen eller kinden vid näsan samt värk i överkäken. Feber och påverkat allmäntillstånd är vanligt. 
• Inkilad visdomstand:
  • Visdomständer bryter vanligen fram i 18–24-årsåldern, men det finns stora variationer. Visdomständer uppfattas som inkilade, när "tandpassagen" är blockerad
  • Detta kan i vissa fall leda till komplikationer som infektion (perikoronit), skada på angränsande tänder, tandköttsinflammation och cystbildning
• Tandköttsinflammation (parodontal inflammation):
  • Tillståndet är mycket vanligt och ger endast lite symtom i tidig fas
  • De första och dominerande symtomen är dålig andedräkt och tandkött som lätt blöder när man borstar tänderna. Vid utveckling av böld uppstår smärtor och svullnad
• Käksmärtor och käkfunktionsstörning:
  • Käksmärtor och käkfunktionsstörning sammanfattas ibland i begreppet temporomandibulär dysfunktion (TMD). Temporal härleds till tinningarna där mandibeln, underkäken, är upphängd.
  • Smärtan blir ofta värre när man tuggar och ofta gör det ont att gapa. Många har en dov smärta i och runt käkleden som är lokaliserad strax framför öronen.
  • Det kan finnas olika orsaker till smärtorna exempelvis stress, bettavvikelser och artros i käkleden.
• Migrän:
  • Migrän är akuta anfall av ensidig, pulserande huvudvärk som varar 4–72 timmar.
  • De vanligaste symtomen är pulserande, intensiv och ensidig huvudvärk samt överkänslighet för ljud och ljus. Aura kan yttra sig som flimmer i synfältet eller som att delar av synfältet blir oklara och försvinner.
• Herpes zoster (bältros) i ögat:
  • Efter en vattkoppsinfektion finns vattkoppsviruset kvar i kroppen, vilande i nervtrådarna in mot ryggmärgen. Vattkoppsviruset kan återaktiveras, framförallt hos äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar.
  • Vid en sådan återaktivering bildas blåsor och sår längs en nervs utbredningsområde – detta kallas bältros. Bältros kan drabba den nervgren som går över pannan, ögat och näsan. Innan blåsorna kommer finns ibland bara smärta.
  • Om man får bältros över pannan, ögat eller näsan ska man så fort som möjligt uppsöka läkare för att få behandling. Ju tidigare behandling sätts in desto lägre risk är det för att ögat tar skada.
• Postherpetisk neuralgi:
  • Postherpetisk neuralgi är mer än tre månaders kvarstående eller återkommande smärta i det hudområde som drabbats av bältros.
  • Risken att få postherpetisk neuralgi ökar med åldern.
  • Smärtorna kan vara brännande och komma i anfall, som elektriska stötar. Lätta beröringar kan ibland utlösa svår smärta i hudområdet.
• Närsynthet eller långsynthet:
  • Kan medföra spänningar och smärta i ögon- och ansiktsmuskler

Sällsynta orsaker

• Trigeminusneuralgi:
  • Trigeminusneuralgi är anfall med starka, korta, skarpa och genomborrande smärthugg från delar av ansiktets känselnerv (trigeminusnerven).
  • Typiska symtom är kraftiga, blixtrande smärtor som varar från en bråkdel av en sekund upp till två minuter.
  • Anfallen beror på en överkänslighet i nerven, där beröringssignaler misstolkas och utlöser kraftiga smärtreaktioner i nervtrådarna.
• Glossofaryngeusneuralgi:
  • Glossofaryngeus är namnet på en kranialnerv (nionde kranialnerven) som innerverar svalg och käke. Neuralgi betyder nervsmärtor. Glossofaryngeusneuralgi är alltså nervsmärtor i glossofaryngeusnervens utbredningsområde.
  • Tillståndet kännetecknas av ensidiga, intensiva, periodiska smärtor i svalget och käken som varar från några sekunder till ett par minuter.
  • Orsaken är vanligen tryck mot nerven från ett litet blodkärl.
• Bakteriell infektion av spottkörtel (sialoadenit):
  • Kan drabba spottkörtlarna under tungan (submandibularis) eller nedanför käkleden (parotis)
  • Vanliga symtom är smärta när man äter och en öm svullnad där spottkörteln sitter.
  • Inflammationen beror ofta på en infektion med bakterier.
• Stenbildning i utförsgångarna från spottkörtlarna (sialolitiasis):
  • Stenbildning i spottkörtlar eller spottkörtlarnas utförsgångar.
  • Smärta, irritation och lokal svullnad i samband med måltider.
• Inflammation i regnbågshinnan, synnervsinflammation och akut förhöjt ögontryck:
  • Kan ge ansiktssmärtor
• Kärlkramp (angina pectoris):
  • Förekommer oftast hos medelålders och äldre. Beror på nedsatt blodtillförsel i hjärtats blodkärl (koronarartärerna)
  • Huvudsymtomen är smärtor bakom bröstbenet, som uppträder i anslutning till ansträngning och där man uppnår snabb smärtlindring vid vila. Ibland kan smärtorna stråla upp i käken. Detta förekommer även vid hjärtinfarkt
• Inflammation i tinningpulsådern (arteritis temporalis):
  • Uppträder oftast hos äldre personer
  • Temporalisarterit är en inflammation i tinningpulsådern, en så kallad blodkärlsinflammation som också kan finnas på andra ställen i kroppen.
  • Huvudsymtomen vid temporalisarterit är huvudvärk i ena tinningen, tuggsmärtor och i vissa fall synrubbningar.
• Klusterhuvudvärk, Hortons huvudvärk:
  • Klusterhuvudvärk eller Hortons huvudvärk är en ovanlig sjukdom med återkommande anfall av svår, skärande eller sprängande huvudvärk.
  • Huvudvärken vid klusterhuvudvärk är vanligtvis lokaliserad runt och/eller bakom ett öga. Smärtorna är mycket starka och har en skärande, sprängande och borrande karaktär. 
  • Anfallen kommer i perioder, vanligt med ett till fyra anfall om dagen över en period på fyra till tolv veckor.
• Tumörer:
  • Lokala tumörer eller spridning från tumörer (metastaser) kan i sällsynta fall ge upphov till smärtor i ansiktet.

Vad kan man göra själv?

De flesta fall av ansiktssmärtor går över av sig självt. Man kan ofta prova med vanliga smärtstillande medel av typen paracetamol. Om man är förkyld och har feber, kan ansiktssmärtorna bero på inflammation i bihålorna. Ofta är det tillräcklig behandling att inta högläge, använda avsvällande nässprej några dagar och eventuellt använda paracetamol och/eller ibuprofen för smärtlindring. 

När ska man söka vård?

Vid oförklarliga smärtor, starka smärtor eller kvarstående smärta under dagar eller veckor bör man söka vård.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har besvären funnits?
• Var sitter smärtorna?
• Är smärtan konstant eller uppträder den som anfall?
• Kan du beskriva smärtans karaktär?
• Finns det utlösande faktorer?
• Har du andra tecken på sjukdom?
• Har du haft smärtorna tidigare?

Undersökningar

De undersökningar som läkaren gör beror på vilka symtom som beskrivs. Ofta känner läkaren på lymfkörtlarna på halsen och undersöker munnen. Ibland behövs en neurologisk undersökning med test av olika nervreflexer. I vissa fall kan enkla blodprov som CRP och sänka vara användbara. Beroende på vilka diagnoser som behöver uteslutas kan ibland bildundersökning behöva göras.

Remiss

Vid misstanke om allvarlig sjukdom som allvarliga former av ögoninflammation, trigeminusneuralgi, angina (bröstsmärtor), tumör eller blodkärlssjukdom – remitteras man till en specialist i respektive område.