Mat och motion vid Parkinson

 

Protein är alltid en viktig faktor för att kunna bygga upp kroppen på ett bra sätt, och detta gäller även vid Parkinsons sjukdom. Problemet är bara att proteiners aminosyror kan konkurrera med upptaget av L-dopa i tarmen samt vid blod-hjärnbarriären (eftersom L-dopa också är en aminosyra). Detta kan i vissa fall innebära att effekten av L-dopa minskar. I dessa fall kan man i ett första steg pröva att ta L-dopa ca 30-60 minuter före själva måltiden för att ge medicinen en möjlighet att hinna tas upp från tarmen innan proteinet från måltiden når tarmen. För att L-dopa ska passera magsäcken snabbt kan man ta medicinen tillsammans med ett par deciliter vatten. Mer vatten i magsäcken ökar ”trycket” i magsäcken vilket stimulerar magsäckstömningen, så att L-dopa kan tas upp i blodet, från tarmen.

I Sverige är intaget av protein ca 1,2 gram protein per kg kroppsvikt. Det motsvarar, om man väger 70 kg, ca 84 gram protein per dag. Detta intag är egentligen mer än vi behöver. Vårt behov av protein är 0,8 gram kg/kroppsvikt vilket innebär att om man väger 70 kg behöver vi ca 56 gram protein per dag. Vid Parkinsons sjukdom är behovet lika stort som för alla andra, det vill säga 0,8 gram protein/dag.

Proteinmodifierad kost

Så kallad proteinmodifierad kost kan användas om man har stora problem med att matens aminosyror konkurrerar ut effekten av L-dopa. Vid proteinmodifierad kost brukar man säga att man kan försöka hålla proteinintaget under dagen (frukost, lunch och mellanmål) kring 10-15 gram, och sedan mot kvällen öka proteinintaget så att man får i sig hela sitt dagsbehov. Denna mängd protein under dagen är dock mycket låg och det är därför mycket viktigt att proteinintaget vid middag och kvällsmål är högt för att kunna få i sig den mängd protein kroppen behöver. Detta kostupplägg ökar dock risken för viktnedgång och det är därför viktigt att man intar tillräckligt med energi under dagen.

När proteinintaget minskas måste intaget av kolhydrater och fett ökas vid dessa måltider för att erhålla tillräckligt med energi. Detta innebär i praktiken att man ökar intaget av kolhydratrika livsmedel, som även är relativt låga i proteininnehåll, som till exempel bröd, potatis, ris, pasta, frukter, grönsaker, juicer, blåbärsoppa, nyponsoppa etc. Proteinfattiga pålägg är till exempel marmelad, sylt och honung. Man kan även berika maten med fett, till exempel olika typer av oljor.

Man kan pröva att minska proteinintaget något under dagtid för att se om effekten av L-dopa påverkas positivt, särskilt om man tycker sig ha märkt försämrad funktion efter proteinrika måltider. Men om tanken är att minska proteinintaget under dagtid till så låga mängder som 10-15 gram, kan det vara en bra id&eacute att ta hjälp av en dietist för att lägga upp ett bra kostupplägg så att inte brister uppstår. Om kroppsvikten samt muskelstyrkan successivt minskar är troligtvis inte kostupplägget bra. Då kan dieten till och med vara skadlig.

Motion

Fysisk aktivitet rekommenderas alltid vid Parkinsons sjukdom. Fysisk aktivitet inklusive specifik fysioterapi (sjukgymnastik) bör påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet. Det går allra bäst om man motionerar när medicineffekten är på topp. Fysiska aktiviteter påverkar inte sjukdomsförloppet, men kan förbättra motorik och olika funktioner och leda till ett förbättrat allmäntillstånd. Av olika vetenskapliga studier framgår att konditions- och specifik uthållighetsträning förbättrar arbetskapaciteten och även andra funktioner. Specifik fysioterapi under ledning av sjukgymnast för att förbättra exempelvis gångförmågan är önskvärd en gång per vecka. Program för egen träning/hemprogram bör utformas och bör genomföras två till tre ggr/vecka utöver daglig motion. Konditionsträning och specifik uthållighetsträning i vissa fall.

Exempel på bra motionsformer:
• Regelbundna promenader, gärna i grupp och hellre på naturstig än asfalt
• Cykling, om man inte vågar utomhus, så finns motionscykel för inomhusbruk
• Dans, musiken stimulerar rörelseförmågan
• Simning. Bröstsim kan vara svårt om kroppsställningen är lite framåtböjd
• Vattengympa. Ger allsidig träning och är skonsamt för leder och muskler. Vattnet ger motstånd, stöd och avlastning
• Golf
• Qigong
• Bowling
• Boule
• Olika bollspel
• Stavgång. Stavarna ger hjälp till rytm och uthållighet i gången
• Rasta en hund (inte nödvändigt sin egen…..)
• Gå i trappor, helst uppåt.
• Bordtennis. Bollens rörelser ger nya stimuli till hjärnan, som ökar den egna rörelseförmågan. Man får också träna förflyttningar i sidled vilket tränar upp balansen.

Källa: ParkinsonFörbundet

Är du sjukvårdspersonal? Läs mer om Parkinsons sjukdom på NetdoktorPro »