Brister i vården av MS- och Parkinsonsjuka

Delar av vården för patienter med MS och Parkinsons sjukdom fungerar förhållandevis bra, till exempel grundbehandlingen med läkemedel. Däremot visar resultaten av Socialstyrelsens utvärdering att det råder stora utvecklingsbehov inom flera andra delar av vården. Bland annat finns det brister i arbetet med rehabilitering och uppföljning liksom i styrningen av vården. Enligt Socialstyrelsens patientregister får fyra av tio med MS eller Parkinson inget uppföljningsbesök. Något som rekommenderas i de nya nationella riktlinjerna, minst en gång om året vid MS och minst två gånger om året vid Parkinson.

– Uppföljningen är en förutsättning för att patienten ska få rätt läkemedelsbehandling och för att nya symtom uppmärksammas och behandlas. Vi har också sett att socioekonomiska faktorer spelar in. De med högre utbildning får i större utsträckning uppföljande besök än de med lägre utbildning, säger Alexander Svanhagen, utredare vid Socialstyrelsen.

Det finns även skillnader mellan landstingen. Av alla MS-sjuka i Västerbotten har 79 procent fått minst ett uppföljningsbesök per år, medan motsvarade siffra i Norrbotten är 48 procent.

De nya riktlinjerna för MS och Parkinson

Socialstyrelsens utvärdering är den första inom området. Utgångspunkten är myndighetens nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinson, som ingår i regeringens satsning på kroniska sjukdomar. Riktlinjerna kommer att kunna få stor betydelse för vården, enligt utredare Per-Henrik Zingmark.

– Många, både patienter och de som arbetar inom vården, har länge efterfrågat nationella riktlinjer för MS och Parkinson då detta tidigare inte funnits. Det rör sig om sjukdomar som kan orsaka stora funktionsnedsättningar och förhoppningen är att riktlinjerna ska leda till en mer jämlik vård, säger han.