Parkinsonpodden-Anders: “Längtar inte tillbaka till det gamla”
Anders Stålhammar är för många känd som personen bakom “Parkinsonpodden”, där han varje vecka fördjupar sig inom Parkinsons sjukdom och låter olika personer dela med sig av sina perspektiv av den neurologiska sjukdomen. Podden är ett resultat av Anders egna törst efter fler perspektiv på hur det är att leva med Parkinsons sjukdom än bilden av en gammal skakig herre så som han själv fick framställt för sig vad Parkinson var när han själv fick diagnosen 2016.
– Jag tänkte att fler måste ha samma funderingar som mig, det fanns en vit fläck på kartan där, säger han om tankarna inför att starta podden.
– När jag satt ner så började foten vicka i fotleden men jag la ingen större vikt vid det och tiden gick. Sedan började tummen och pekfingret röra sig okontrollerat. Då sa mina barn att ‘Nu måste du göra någonting, tänk om du har en tumör i hjärnan’’, berättar Anders och fortsätter:
– Den tanken hade jag ju tänkt innan. Och det var därför jag inte hade gjort någonting. Jag var ju jätterädd för vilket besked man skulle få.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Neurologen såg direkt att det var Parkinsons sjukdom
Anders gick först till en naprapat där han fick testa det mesta och fick även råd om att prova akupunktur. Men inget gav några resultat på hans skakningar i fingrarna, vickningen i foten och den ökade stelheten.
– Tillslut sa naprapaten att han inte kunde göra någonting mer utan att jag måste till läkaren, säger Anders.
Med naprapatens uppmaning och hans barns oro för sin pappa tog Anders mod till sig och sökte sig till en läkare, med en kropp som aldrig varit så genomknådad efter alla besök hos naprapaten.Väl hos läkaren så kunde det konstateras att något inte var som det skulle. Anders utförde flera olika tester, bland annat att hålla ett A4-papper mellan vänster pekfinger och långfinger samt höger pekfinger och långfinger.
– När jag höll pappret i de vänstra fingrarna så fladdrade det vilt medan när jag höll i de högra så var pappret helt stilla.
Symtomen och besvären vid Parkinson sjukdom börjar ofta i ena kroppshalvan. Att det är exempelvis vänster fot och vänster hand som har okontrollerade rörelser, precis som det var i Anders fall. Eftersom symtomen är ganska allmänna kan det vara svårt att koppla dem till just Parkinsons sjukdom.
Läkaren förstod då att en remiss till en neurolog (som är specialiserade inom sjukdomar och symtom från nervsystemet) var nästa steg för att utreda vad det var som spökade i Anders kropp och hjärna, då symtomen vid Parkinson delar symtom med omkring 50 andra neurologiska sjukdomar.
– Det är uteslutningsmetoden som gäller, konstaterar Anders.
Och Anders hann knappt gå över tröskeln hos neurologen innan han utbrast att Anders hade Parkinsons sjukdom, något som till en början störde honom.
– ‘Det har du ingen aning om’, sa jag till honom och kände mig rätt irriterad. Här ska han inte komma och säga sådär rakt av till mig tänkte jag, berättar Anders.
Anders fick göra flertalet tester och neurologen vidhöll att det var Parkinsons sjukdom.
Han fick bland annat isotoper, som är ett radioaktivt ämne, insprutat i blodomloppet och röntgas för att titta hur de basala ganglierna, som ligger precis under hjärnbarken och bearbetar information som styr våra rörelser, såg ut.
– På röntgen kunde man se att det var brist på dopaminceller på högre sidan av de basala ganglierna. Eftersom vi är korskopplade i hjärnan så stämmer det väl på hur min vänstra hand och fot hade påverkats, förklarar Anders.
Efter det var det klart att det var Parkinson sjukdom som Anders hade drabbats av.När diagnosen väl ställdes var det första som dök upp i hans huvud: “Vad händer nu?”.
– Jag fick som svar att jag måste ta det lugnare, att undvika att vara i centrum och föreläsa samt att ha jobb som är stressiga. Och jag skulle ta det lugnt med gymmet och skidåkningen, berättar Anders och fortsätter:
– Jag har aldrig föreläst så mycket i hela mitt liv efter att jag fick diagnosen. Jag gör den här podden. Det innebär också mycket uppdrag och att träffa människor. Jag älskar det. Och gym gick jag såklart direkt till med såklart.
Så du gick emot vad din läkare rådde dig?
– Jag gick precis tvärt emot vad han sa ja, säger han med ett skratt.
Men det var nog även Anders räddning; att inte följa läkarens råd utan lyssna på sin kropp och sin magkänsla.
– Hade jag inte satsat på podden och fortsatt hållit mig fysiskt aktiv så är jag helt övertygad om att jag hade varit betydligt sämre idag. Ingen känner ju min kropp lika bra som jag själv, säger Anders.
8 vanliga frågor och svar om Parkinsons sjukdom
Se frågorna om Parkinsons sjukdom som Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har besvarat.
Fysisk aktivitet har visat sig ha goda effekter hos personer som lever med Parkinsons sjukdom och finns idag som en del av vårdplanen. Idag lyfter både läkare, forskare och patienter fördelarna med fysisk aktivitet och rådet är snarare att inte luta sig tillbaka och lägga av med det man tidigare gjort utan med rätt hjälp kunna fortsätta sitt liv som tidigare så gott det går.
Även om Anders hållit sig positiv och minst sagt inte bromsat in på livet har det ändå funnits stunder där allt inte bara tuffar på och luften är lätt att andas.
– Min första tanke när jag fick diagnosen var ‘aldrig i livet’. Men man har ju ett val då att antingen blir man ett offer och sätter sig ner och bryter ihop, och det är klart att man blir ledsen och känner att det är orättvist, eller så ser man det man faktiskt kan göra. Och i huvudsak är det faktiskt ingenting jag inte gör som jag önskar att jag kunde göra, säger Anders.
Hur ser ditt liv ut idag jämförelse med innan du fick Parkinsons sjukdom?
– Mitt liv har faktiskt blivit mer positivt. Det kan ju låta korkat att säga, men jag längtar inte tillbaka till det gamla, inte alls. Att få träffa alla människor på alla dessa olika platser, det är så kul. Och hur man har blivit mer varsam om sitt liv och relationerna i det. Att man inte ödslar energi på det som inte ger energi tillbaka, berättar Anders.
Läs mer: Parkinsonsjuksköterskan: ”Viktigt att värna om personernas livskvalitet”
“Jag är inte Parkinson, jag är Anders”
För Anders har det varit A och O att hålla fast vid den person och personlighet han är likt det liv han vill leva, med eller utan Parkinson.Något som har speglat av sig på hur han handskats med beskedet om sjukdomen och även hur familj och vänner bemött honom i det.Att han fortsatt får vara och bli bemött som Anders Stålhammar, och inte “han med Parkinsons sjukdom”.
– Jag är inte Parkinson, jag är Anders. Och det får man respektera. Jag har Parkinsons men det är inte hela min identitet, säger han.
Den enda förändringen som skett efter diagnosen är fler sms från hans barn, en son och en dotter, som varje morgon skriver ‘Godmorgon’ och varje kväll skriver ‘Godkväll’.
– Skulle jag missa att svara så hör de direkt av sig och frågar om jag lever, säger Anders.
Läs mer: 8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom
Anders Stålhammar om Parkinsonpodden:
När Anders fick sin diagnos så var det första han gjorde att googla. Men Google visade sig bara ha en uppsjö av alternativ medicin som skulle hjälpa eller dystra berättelser om hur någon bara skakade och hade ont. Han hade så många frågor men fann varken svar på dessa eller blev klokare på vad det innebar att få en Parkinson diagnos, av vad internet kunde erbjuda honom.
– Det saknades någonting, och jag kunde inte vara ensam med alla dessa frågor. Så då startade jag den här podden och det tog fart ganska snabbt, berättar Anders.
Han lyfte frågeställningarna som 'Vad händer efter att man fått sin diagnos?’, ‘Hur fort går sjukdomsförloppet?’ och med allt fler avsnitt har även fler frågor tagits upp och ämnen avhandlats. Från hälsa och kost till hur relationer påverkas såsom den psykiska delen av sjukdomen.
I podden kan lyssnarna även skicka in frågor till Håkan Widner, överläkare och professor i Lund och Dag Nyholm som är professor inom neurologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och även expert i Netdoktors kunskapsbrev om Parkinsons sjukdom.
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu