Björn Hellkvist har hittat vägen tillbaka efter Parkinson-beskedet

– Jag trodde först att jag var reumatiker men så fort jag sökte hjälp gick allt väldigt snabbt- läkarna såg direkt att det rörde sig om Parkinsons sjukdom, säger Björn Hellkvist.

Direkt efter beskedet om Parkinson förklarar Björn hur allt bara kändes svart och tomt, att han hamnade i något slags paniktillstånd. 

–  Idag känner jag mig ganska hemma i min diagnos. Visst är det jobbigt ibland och det händer att jag bryter ihop men så hittar jag vägen tillbaka. Det är också viktigt att se skillnaden mellan att acceptera och resignera. Jag vill inte hamna i resignation och känslan av att ge upp inför sjukdomen- det gäller att kämpa emot.   

Trots rätt diagnos hamnade Björn helt fel i vården till en början, han fick länge gå hos en geriatriker men är nu väldigt nöjd med behandlingen hos en neurolog i Lund. 

–  Här måste vården bli starkare, ge tillräckligt med information och den behandling som krävs på en gång. Och självklart börja med att se till att patienten hamnar hos rätt läkare på en gång, säger Björn Hellkvist.    

Vardagen med Parkinson

Björn Hellkvist varvar idag ett aktivt jobb som hockeytränare med att pussla ihop vardagen med två småbarn på hemmaplan. En utmaning som kan vara tuff, med eller utan Parkinsons sjukdom. 

– Den medicinering jag får idag hjälper mig att leva ett normalt liv. Visserligen svänger sjukdomen hela tiden och det kan uppstå dosglapp. Ena stunden kan jag jobba hårt i trädgården för att en halvtimme senare däcka i sängen och knappt orka ta medicinen själv, säger Björn Hellkvist. 

Han tycker att det underlättar att många i omgivningen vet att han har Parkinsons sjukdom, det har skrivits mycket i dags- och kvällstidningar om Björns situation med Parkinson i samband med att han är hockeytränare för ett lag i elitserien.  Men det kan fortfarande uppstå situationer när han får berätta och förklara. 

– Jag har valt att vara väldigt öppen med min sjukdom, det fungerar för mig. Sedan får man vara beredd på att alla reagerar på olika sätt. En del tolkar negativt, blandar kanske in egna rädslor för sjukdom och åldrande men det kan jag nästan alltid distansera mig till och känna att det ligger hos dem, jag tar inte på mig det. Huvudsaken är att de reagerar ärligt, säger Björn Hellkvist. 

Nytt perspektiv på livet efter Parkinson-diagnosen

Björn Hellkvist har också valt att vara speciellt öppen om sin sjukdom inför sina barn. 

– Min äldsta dotter förstår definitivt vad Parkinson är och vad det innebär för mig. Min yngsta dotter förstår kanske inte lika väl men jag tycker att det är viktigt att fortsätta förklara för henne också, så att sjukdomen inte blir något hemligt utan mer naturligt. Sedan är det också viktigt att visa att jag är den jag är, med eller utan Parkinson. Sjukdomen ska inte få definiera mig.  

När vi kommer in på barn och vardagsliv berättar Björn att han har upptäckt nya sidor av livet och kan uppskatta små saker på ett helt annat sätt. Innan han fick sin diagnos var han väldigt stressad och levde aldrig i nuet, ville bara komma vidare och hade svårt att stanna upp. 

– Det är helt annorlunda nu, ett exempel är när vår äldsta dotter ska lägga sig. Hon har alltid tagit lång tid på sig att somna. För ett par år sedan kunde jag bli så stressad av det, jag önskade att hon kunde somna snabbt så att jag fick tid till annat, ofta jobb då. Nu kan jag bara njuta av att ligga bredvid henne, även när det tar tre timmar innan hon somnar. Jag tänker inte alls på vad jag ska göra sedan utan vill bara vara nära henne. Det är nog dagens bästa stund när jag tänker efter, säger Björn Hellkvist.