8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom

1. Vad beror Parkinsons sjukdom på?

– Brist på dopamin i hjärnan. Orsaken till det är att en viss typ av nervceller försvinner, av oklar anledning.

2. Vilka är de allra första tecknen på Parkinsons sjukdom?

– Det kan variera mycket, men brukar vara tilltagande långsamhet/fumlighet i en arm eller ett ben, ibland med skakningar när armen/benet är i vila. Det finns också ännu tidigare tecken, som nedsatt luktsinne och förstoppning, men det är så ospecifika tecken att de inte går att använda som tecken på begynnande Parkinson.

3. Vem drabbas av Parkinson?

– Vuxna människor i alla åldrar kan drabbas men det är vanligare ju äldre man är, i medeltal 60-70-årsåldern. 

4. Är sjukdomen ärftligt?

– Nej, oftast inte. Men det finns vissa parkinsongener som ger sjukdomen i vissa släkter. 

5. Finns det läkemedel som kan bota sjukdomen?

– Nej, men det finns mycket bra symtomlindrande läkemedel som fungerar livet ut. Om det blir svårt att behandla på ett jämnt och bra sätt kan man ta till avancerade metoder som djup hjärnstimulering (DBS) och läkemedelspumpar. Det pågår mycket forskning med syftet att bromsa eller bota sjukdomen, men det finns inget sådant i dagsläget.

6. Är Parkinsons sjukdom dödlig?

– Nej, inte nu längre. Tack vare att läkemedlen kom i slutet av 1960-talet så lever man nu nästan lika länge med Parkinson som personer som inte har Parkinson.

7. Är det vanligt att bli deprimerad?

– Ja, det är vanligt i hela befolkningen! När man har en kronisk sjukdom är det ännu vanligare och om sjukdomen sitter i hjärnan, som vid Parkinson, så är det ännu vanligare att bli deprimerad. Till viss del hjälper parkinsonläkemedlen mot nedstämdhet, men många med Parkinson använder också antidepressiva läkemedel med god effekt.

8. Hur ser sjukdomsförloppet ut?

– Mycket olika mellan olika individer. Det finns egentligen olika former av sjukdomen, men vi kallar det ändå Parkinsons sjukdom. Det vanligaste är att man mycket långsamt blir sämre i sin rörlighet och behöver lägga till eller justera mediciner.

– Andra icke-motoriska symtom är också vanliga och blir ofta fler med tiden, om man till exempel ser över en tjugoårsperiod. Vissa personer, särskilt yngre, hamnar efter kanske 10-15 års sjukdom i så kallad fluktuationsfas - då symtomen svänger upp och ner flera gånger per dag. Då kan det bli aktuellt med avancerad behandling, som jag nämnde ovan.

– Det finns också mer allvarliga varianter av parkinsonliknande sjukdomar, så kallad atypisk parkinsonism som samlingsnamn. Vid sådana sjukdomar brukar inte läkemedlen hjälpa så bra och sjukdomsförloppet är tyvärr snabbare.