Tarmbakterier skyddar hjärnan

Blod- och hjärnbarriären fungerar som en mekanisk barriär som hindrar att oönskade molekyler i blodet tar sig in i hålrummet där hjärnan ligger. Nu har forskare visat att normala tarmbakterier kan reglera genomsläppligheten i blod- och hjärnbarriären och därmed fungera som ett viktigt skydd.

Studien är publicerad i tidskriften Science Translational Medicine och är ett samarbete mellan forskare från USA, Singapore och Sverige. I projektet jämförde man täthet och utveckling av blod- och hjärnbarriären hos möss där ena gruppen växt upp i en steril miljö utan levande bakterier. Den andra gruppen bestod av möss som levt i en normal bakteriell miljö.

– Vi såg då att honans bakterier drastiskt minskade genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären hos de växande musfostren sent i graviditeten. I motsats till detta, kunde inte samma minskning av genomsläppligheten ses hos jämngamla bakteriefria musfoster, säger Viorica Braniste, delad försteförfattare och postdoktoral forskare vid institutionen för mikrobilogi-, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Den ökade genomsläppligheten i blod- och hjärnbarriären fanns kvar hos de bakteriefria mössen fastän de blivit vuxna. I nästa steg utförde forskarna en avföringstransplantation med ”normala” bakterier till samma grupp av möss. Då såg man att genomsläppligheten i blod- och hjärnbarriären minskade ordentligt.

Fynden pekar på att kroppens egen bakterieflora hjälper till att stänga blod- och hjärnbarriären före födseln. Resultatet bekräftar även tidigare studier som har visat att tarmbakterier är betydelsefulla för hjärnans funktion och utveckling.

– Den här kunskapen öppnar också möjligheter att påverka tarmbakteriernas funktion och därigenom öka genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären i syfte att administrera läkemedel mot tumörer i hjärnan. Alternativt att stärka blod-hjärnbarriärens skydd genom att påverka tarmflorans komposition och mångfald, säger Sven Pettersson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som lett studien, i pressmeddelandet.