Studie: Elektrisk stimulering förbättrar minnet hos äldre

Arbetsminnet är det minne som vi människor använder för att kunna ta emot information och använda den. Det hjälper oss att koppla ihop saker som vi redan kan och vet med ny information som vi får veta. Det hjälper oss även att lösa problem och tänka ut hur man ska göra, samt gör det möjligt för oss att planera och tänka abstrakt. Till exempel använder vi arbetsminnet om vi ska lösa ett matematiskt problem. Då använder vi den kunskap vi redan har sedan tidigare och tvingas hålla olika beräkningar i minnet.

När man blir äldre blir dock arbetsminnet sämre, till skillnad från långtidsminnet som kan vara intakt långt upp i åren. Det finns därför stora skillnader på arbetsminnet hos yngre jämfört med hos arbetsminnet hos äldre personer, och det utan att de äldre lider av  demens eller någon kognitiv sjukdom.

Forskare förbättrade arbetsminnet hos äldre

Men nu har forskare vid Boston University i USA visat att det går att påverka arbetsminnet hos äldre med hjälp av precisa stimuleringar av hjärnan. Minnet går att förbättra så pass mycket hos äldre att det påminner om yngre personers minnesförmåga.

Forskarna jämförde 42 personer i 20- årsåldern med lika många personer som var mellan 60 och 70 år. Alla deltagare var friska, men de äldre hade ett betydligt sämre arbetsminne i jämförelse med de yngre deltagarna. De äldre var långsammare och hade fler fel på de tester som genomfördes.

Vid mätningar av hjärnaktiviteten hos deltagarna kunde forskarna se att de yngre deltagarna hade en ökad aktivitet av vissa specifika elektriska hjärnvågor i tinningen och pannloberna, något som man tidigare vet är involverade i att hantera arbetsminnet.

Men när forskarna stimulerade två regioner av hjärnan med svaga elektriska impulser hos de äldre så förbättrades arbetsminnet hos dem så pass mycket att de påminde om arbetsminnet hos de yngre deltagarna. De presterade bättre. Effekten av stimuleringen varade åtminstone i 50 minuter, alltså så länge som forskarna registrerade den.

Nästa steg i forskningen är att undersöka exakt hur länge effekten håller i sig och om den här metoden skulle kunna hjälpa personer som lider av demenssjukdomar, som till exempel Alzheimers sjukdom.

Mycket mer forskning behövs

Men studien är liten och forskarna menar att det behövs betydligt mer forskning på ämnet.

– Det finns inget som tyder på att de positiva effekterna av den här stimuleringen varar längre än själva experimentet. Avsevärt mer forskning måste utföras innan vi kan dra slutsatsen att den här metoden kan få klinisk användning, säger Dorothy Bishop, professor i neuropsykologi vid University of Oxford i Storbritannien till BBC News, enligt TT.

Den aktuella forskningen presenteras i tidskriften Nature Neuroscience.