Ny kunskap om hjärnans kapacitet

Studiens resultat visar att oligodendrocyter, en typ av stödjecell i hjärnan, är mer sofistikerad hos människa jämfört med möss och råttor. Det är troligtvis en förklaring till att människohjärnan är bättre på att anpassa sig till nya situationer, det vill säga att plasticiteten är större.

Inlärning kan ske genom att hjärnans nervceller knyter nya kontakter, men en hög hastighet av nervimpulser är också av betydelse för hur bra vi kan lagra kunskap. Här har myelinet en viktig roll, vilket är en typ av isolering som ligger runt nervfibrerna. Myelin produceras specifikt av oligodendrocyter.

Hos råttor och möss sker en ökad produktion av myelin genom att oligodendrocyter nybildas. Men så är inte fallet hos människan, som producerar få nya stödjecellerna under sin livstid. I stället verkar det finnas en särskild beredskap i den mänskliga hjärnan som gör att myelinbildningen ökar vid behov. 

I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hjärnor från 55 avlidna personer, som var mellan ett år till 92 år gamla. Hos de nyfödda var oligodendrocyterna omogna i hjärnan, men mognade sedan snabbt fram till fem års ålder. Därefter var omsättningen låg och bara en av 300 oligodendrocyter byttes ut varje år.

– Vi blev förvånade över den här upptäckten. Hos människa modulerar de befintliga oligodendrocyterna sin myelinmängd, i stället för att som hos möss byta ut cellerna. Detta möjliggör sannolikt en snabbare anpassning och inlärning. Produktionen av myelin är av stor betydelse vid flera neurologiska sjukdomar, som till exempel MS. Här har vi nu ny grundkunskap att bygga vidare på, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.