Hjärnforskare i storbråk
Det aktuella hjärnprojektet heter The human brain project, HBP. En satsning som EU-kommissionen har investerat närmare nio miljarder kronor i. Förutom att projektet är det största hittills utmärker det sig även via flera interna strider. Många har berört Henry Markram som är professor i neurovetenskap vid École polytechnique fédérale de Lausanne i Schweiz, samt initiativtagare till HBP.
Henry Markram har gjort banbrytande studier av nervceller, han har även ”en unik förmåga att reta gallfeber på folk”, enligt flera kritiker. Professorn är inte särskilt imponerad av dagens hjärnforskning.
– Den befinner sig i medeltiden. Citera mig gärna på den punkten. Hjärnforskningen befinner sig i medeltiden på nästan alla plan, säger han till DN.
Markrams vision med HBP var att bygga en detaljerad och realistisk datormodell av en mänsklig hjärna. Inom tio år skulle arbetet vara klart. Nyligen fick han dock kritik för att datorforskare vid hans egna universitet fick en stor del av projektets pengar, vilket påpekades av en grupp kognitiva hjärnforskare. Markram svarade då med att kapa all vidare finansiering till kognitiv hjärnforskning, vilket orsakade en revolt bland Europas hjärnforskare.
Skrevs ett protestbrev
Det ledde till ett protestbrev som närmare 800 hjärnforskare har skrivit under, bland dem finns bland andra May-Britt och Edvard Moser som fick Nobelpriset i medicin i höstas. Den dåliga stämningen resulterade i att Henry Markram avsattes i slutet av februari.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
– Det var en konsekvens av kritiken, säger Sten Grillner som är professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, till DN.
Han ingår i projektets styrelse och var med om beslutet. Sten Grillner säger sig vara tveksam till möjligheten att en dator skulle kunna simulera alla miljarder nervkontakter så att det efterliknar en hel hjärna, och detta inom tio år.
– Det är helt enkelt inte trovärdigt, säger han till tidningen.
Han menar dock att datorer behövs för att förstå enklare system och han hoppas att forskarna inom HBP ska lyckas göra datormodeller av hjärnans aktivitet som kopplas till exempelvis minne och rörelse.
Håller du med Markram om att dagens hjärnforskning behöver mer datorisering? Kommentera gärna direkt under artikeln.
8 vanliga frågor och svar om Parkinsons sjukdom
Se frågorna om Parkinsons sjukdom som Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har besvarat.
Kommentera denna artikel
Det är sant att man vet extremt lite om hjärnan. Har hört "experter" på område uttala sig om att hjärnan lider inga skador vid s.k. utbrändhet. Detta är nonsens. Alla som varit "utbrända" har helt annan åsikt. Prova själv så får du veta.
Och vad gäller psykiatriska sjukdomar eller också kallade "psykiska sjukdomar" så är det sjukdomar i hjärnan, och inget annat, och förståeligt nog, "man kan inte skärpa till sig". Prova på att skärpa till dig vid en hjärtinfarkt, t.ex. lycka till!
Alla som intresserat sig för den mänskliga hjärnan vet och förstår att vi kan oerhört lite om den. Inte så konstigt att forskare kommer till olika slutsatser. Ganska ineffektivt med tanke på den kapacitet de ofta beskriver, men prestige skall inte underskattas.
Att ta datortekniken till hjälp borde vara en utmärkt idé - viktigt att förstå dock att det är dagens kunskap om den mänskliga hjärnan som sköter programmeringen och att inte förledas att tro att datorn i sig kan upplysa oss om hur vår hjärna fungerar. Naturligtvis kan vi samla uppgifter som vi sedan kan analysera lättare med hjälp av datorer, men vi kan inte förlita oss på att genom att samla uppgifter i ett område som vi redan behärskar skall leda oss till stora nya insikter.
Ingen kan inte påstå att vi ens "letar i rätt område". En viktig del är att vara totalt öppna för områden som vi idag anser vara utanför vad vi logiskt klarar - för redan där har vi begränsat oss till vad vi redan känner till och accepterar (och dit hör de datorer vi använder oss av.
Carl-H
Det är lätt att underskatta datorutvecklingen eftersom så mycket kraft slösas bort på virusskydd o stödprocesser i dw maskiner vi ser. Fortare än någon anar kommer det att gå. Om tio år kan man såklart inte simulera alla funktioner i en hjärna eftersom vi då nog inte känner till alla funktioner, men det går kanske att förstå oss bättre om man försöker simulera det vi känner till. Det vi behöver förstå bättre är framförallt våldsutövning. Får man koll på det är några miljarder ingenting.
Heja Markram!
Att hjärforskningen befinner sig i medeltiden är uppenbart för de flesta som varit i kontakt med den så kallade psykiatrin. Psykiatrin borde kallas Hjärnrelaterade Sjukdomar. Men eftersom man vet så lite om hjärnan så blir psykiatrin ett mishmash av gissningar, gamla fördomar och medeltida experimenterande samt ett skuldbeläggande av patienten som inte kan "skärpa sig".
Jag tror på datorforskning här - hårda fakta. Visst, det kan ta tid, men det är ingen ursäkt att inte påbörja prjektet.
Inga har kommenterat på denna sida ännu