Utmattningssyndrom

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är ett tillstånd med svår trötthet, stresskänslighet och kognitiva symtom som kan uppstå till följd av långvarig stress som funnit i minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Tillståndet kan ha olika svårighetsgrad, men för att räknas som utmattningssyndrom ska symtomen vara ihållande under minst några veckor och betydligt påverka livet med försämrad funktion i arbete eller socialt.

Enligt Försäkringskassans statistik över sjukpenning är tillståndet relativt vanligt.

Symtom

Utmattningssyndrom har beskrivits i tre olika faser: riskfas, akutfas och återhämtningsfas. Alla går inte igenom dessa faser, men det är en bra modell för hur man ska tänka kring utredning och behandling.

Riskfas

Riskfasen kan vara en längre period med symtom på stress som sömnstörning, irritabilitet och kroppsliga symtom som hjärtklappning, illamående, huvudvärk, yrsel eller mag-tarmbesvär. Även svår trötthet och en del kognitiva besvär kan finnas, men de är inte ihållande över längre tid, utan fluktuerar.

Riskfasen är inte en grund för att ställa diagnosen utmattningssyndrom. De allra flesta har befunnit sig sådana här perioder i livet utan att utveckla utmattningssyndrom. Riskfasen är en varningsklocka för att minska stressbelastningen och öka återhämtningen.

Akutfas

Akutfasen karakteriseras av mycket svår trötthet som kan leda till sängläge och förlångsamning i alla aktiviteter. De kognitiva besvären är ofta i form av oförmåga att planera aktiviteter, minnessvårigheter och betydande krav-/stressöverkänslighet. Även i akutfasen finns kroppsliga symtom som illamående, huvudvärk, yrsel, mag-tarmbesvär, men de överskuggas vanligen av tröttheten och de kognitiva symtomen. Akutfasen brukar pågå under några dagar till veckor.

Akutfasen kan debutera plötsligt i samband med en traumatisk händelse, eller något som kräver extra energi. En del får plötslig dödsångest eller drabbas av akuta bröstsmärtor och söker vård utan att det går att påvisa någon hjärtsjukdom eller annan fysisk sjukdom.

Akutfasen kan också debutera med hastigt påkommande energilöshet som i vissa fall gör att personen inte orkar gå ur sängen, ibland under flera veckor. Tillståndet kan vara så invalidiserande att en del tror att de har drabbats av en stroke.

En tredje typ av insjuknande är att symtomen på utmattning och kognitiva besvär kommer successivt och till slut klarar personen inte av sitt arbete.

Återhämtningsfas

Återhämtningsfasen pågår vanligen under några månader, men kan i svåra fall pågå under flera år. Under denna fas fluktuerar symtomen och en viktig del för tillfrisknande är att hitta en lagom balans mellan aktivitet och vila. Symtom på ångest och depression kan finnas, men klingar vanligen av inom ett halvår, medan symtom på utmattning och kognitiva symtom ofta kvarstår längre. Återhämtningsfasen kan innebära en existentiell kris och reorienteringsprocess där tidigare sätt att leva ifrågasätts och personen hittar nya förhållningssätt till livet.

Orsak

Utmattningssyndrom utvecklas till följd av en långvarig och ihållande obalans mellan stressbelastning och återhämtning. Det är alltså inte bara den höga stressnivån utan också bristen på återhämtning som orsakar tillståndet. Stressbelastningen ska vara av sådan art att den skulle påverka vem som helst. Exempel på långvarig och ihållande stressbelastning är hög arbetsbörda med lite kontroll, ansvar för familjemedlemmar som mår dåligt exempelvis vid långvarig sjukdom eller barn med neuropsykiatriska funktionshinder, våld i nära relationer eller mobbning. 

Vad som ger återhämtning varierar mellan personer och situationer i livet. Exempel på återhämtning är vila, titta på TV, träffa vänner, vara för sig själv eller med familjen, vara i naturen, fysisk aktivitet eller kreativ/kulturell aktivitet.

Sömn är en grundläggande form av återhämtning och sömnstörning är ett typiskt symtom vid utmattningssyndrom. God sömn är också kopplat till symtomförbättring över tid vid utmattningssyndrom.

Diagnos

Det kan ibland dröja innan läkaren ställer diagnosen utmattningssyndrom. Det beror på att andra stressdiagnoser som akut stressreaktion eller anpassningsstörning till en början bättre kan passa med symtomen. Om tröttheten, stresskänsligheten och de kognitiva svårigheterna håller i sig över tid blir det så småningom klarare att de faktiskt rör sig om utmattningssyndrom. 

Det finns många tillstånd, både psykiska och fysiska, som kan ge liknande symtom som vid utmattningssyndrom och det är viktigt att ställa rätt diagnos för att kunna få rätt behandling. Därför kan man behöva träffa läkaren flera gånger för att genomgå fysiska undersökningar, inklusive blodprover, och eventuellt skattningsskalor för bedömning av psykiska tillstånd som bättre förklarar hur man mår.

Behandling av utmattningssyndrom

Den som har ett utmattningssyndrom behöver hitta sätt att minska stressbelastningen och öka återhämtningen. Sömnen är viktig för tillfrisknandet.

Akutfas

I akutfasen ska man försöka hitta en bra dygnsrytm vad gäller sömn, måltider, vila och aktivitet. Även om man är utmattad är lite fysisk aktivitet bra, men det räcker med korta promenader, så mycket man orkar, till en början kanske bara runt huset eller kvarteret. Om sömnproblemen är svåra kan man under en kortare period få hjälp med medicin som förbättrar sömnen. Ibland kan det behövas läkemedel mot ångest eller nedstämdhet. Det är dock inte rutinbehandling.

Återhämtningsfas

Vid ett svårt utmattningssyndrom erbjuds man under återhämtningsfasen ibland ett så kallat multimodalt rehabiliteringsprogram. Det innebär att man kan få olika behandlingar som passar just en själv. Det finns olika yrkesgrupper som kan hjälpa till, exempelvis, arbetsterspeuter, fysioterapeuter eller psykologer. Vissa går under denna period i kognitiv beteendeterapi, KBT-behandling. Ofta är det bra att göra det i grupp så att man kan lära av varandra. KBT-behandlingen brukar vara fokuserad på arbete och andra eventuella stressorer. Om man har svåra sömnproblem kan en KBT-baserad gruppbehandling som kallas sömnskola vara till hjälp.

Återhämtningen går ofta inte jämnt uppåt utan det är vanligt med dippar då man blir lite sämre igen. Det är en naturlig del av läkningen. Ofta lär man sig av dessa dippar hur man ska förhålla sig, kanske har man varit allt för aktiv utan att planera in återhämtning. Även saker som man tycker är roligt som att träffa kompisar kan ta energi och man behöver under återhämtningsfasen lära sig hur man fungerar, vad som tar och vad som ger energi. Man ska inte alltid avstå från sådant som tar energi, en del utvecklar då en "ansträngningsfobi", och livet kan bli ganska begränsat och tråkigt, men man ska se till att planera in återhämtning efter aktiviteter som tar energi. 

Arbetsåtergång

Utmattningssyndrom är en vanlig orsak till nedsatt arbetsförmåga och många är till en början sjukskrivna på heltid. Hur länge och i vilken omfattning man har nedsatt arbetsförmåga varierar från person till person. Om man är heltidssjukskriven under lång tid är det bra att inte helt tappa kontakten med arbetsplatsen, då kan steget att komma tillbaka bli stort. Det är ofta bra att besöka arbetsplatsen för till exempel en fika eller lunch. Det gör att hjärnan lär sig att arbetsplatsen i sig inte är något farligt.

Ofta görs så kallade avstämningsmöten där man tillsammans med läkaren och representanter från Försäkringskassan och arbetsgivaren pratar om hur läkningen går och vad man tror om prognosen. Arbetsgivaren får råd om åtgärder på arbetsplatsen för att underlätta arbetsåtergång.

Om man har varit heltidssjukskriven länge för ett utmattningssyndrom bör arbetsåtergången ske successivt med deltidssjukskrivning i minskande omfattning, där varje steg ska vara så långt att en hållbar arbetsförmåga uppnåtts innan ökning av arbetstiden sker. I början bör arbetsuppgifterna vara enkla för att långsamt bli mer komplexa.

Det är vanligt att man känner en tillfällig ökning av symtomen vid upptrappning av arbetet, och det är i sig ofarligt. Hjärnan behöver lära sig och vänja sig vid en ökad belastning och det kan ta tid. Vid kvarstående symtom efter upptrappning av arbetet kan man ibland behöva minska på arbetsbördan.

Prognos

Hur snabbt man tillfrisknar varierar, men så småningom blir så gott som alla så bra att de kan återgå till arbete. De flesta personer med utmattningssyndrom är sjukskrivna i ungefär sex månader. Det är dock ganska vanligt med en del kvarstående symtom på stresskänslighet och ibland koncentrations- och minnessvårigheter.