Neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)

De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.

Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har ofta svårigheter med:

• reglering av uppmärksamhet
• impulskontroll och aktivitetsnivå
• samspelet med andra människor
• inlärning och minne
• att uttrycka sig i tal och skrift
• motoriken

Dessa svårigheter har många människor i större eller mindre grad. När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de ett funktionshinder.

Leva med NPF

Småbarn
Neuropsykiatriska funktionshinder ger sig ofta till känna under barndomen. Ibland märks problemen tydligt redan under de första åren, ibland rör det sig om lindrigare svårigheter som bara kommer till uttryck i vissa situationer. Ett tidigt tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid.

Många barn med neuropsykiatriska funktionshinder är påtagligt överaktiva. De har ovanligt svårt att sitta still, hoppar från en aktivitet till en annan och hamnar lätt i konflikter med andra barn. De kan också vara alltför passiva, drömmande och tidvis avskärmade. De kan ha svårt att anpassa sig till en grupp och svårt att förstå hur man gör när man leker. Vissa barn kan få häftiga utbrott utan att omgivningen förstår varför och en del barn är motoriskt klumpiga.

Skolbarn
I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå eller koncentrationssvårigheter.

Tonåringar
Ungdomar med neuropsykiatriska problem hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren.

Vuxna
När den påfrestande tonårstiden är över upplever många en förbättring. De som fått rätt hjälp och stöd lär sig så småningom att förstå sig själva och att klara vardagslivet allt bättre. Problemen växer inte bort men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera sina brister. Undersökningar som följer upp vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder visar dock att många är sjukskrivna eller förtidspensionerade på grund av stresskänslighet och anpassningsproblem.

Orsaker

Neuropsykiatriska funktionshinder är betydligt vanligare i vissa släkter än i andra. Det tyder på att det finns en ärftlig benägenhet att utveckla neuropsykiatriska problem. Men exakt varför vissa drabbas och andra inte är oklart.

Det finns vissa riskfaktorer som ökar sannolikheten för att en person ska drabbas. Vanliga riskfaktorer är påfrestningar under graviditeten, förlossningen eller i nyföddhetsperioden såsom för tidig födsel, näringsbrist i moderkakan eller tidig hjärnhinneinflammation. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt.

Det finns också sjukdomar vars symtom i sällsynta fall kan uppfylla kriterierna för ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det gäller vissa kromosomavvikelser, epilepsi och några ämnesomsättningssjukdomar.

Miljöpåverkan

Neuropsykiatriska funktionshinder orsakas inte av dålig uppväxtmiljö. En ogynnsam omgivning kan dock göra att svårigheterna förvärras. Det uppstår lätt negativa spiraler med relationsproblem och dålig självkänsla hos föräldrar och barn som följd. Men det fungerar också tvärtom. En bra miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater, underlättar och minskar symtomen samt gör det lättare att leva med problemen.

Anhöriga

De svårigheter som personer med neuropsykiatriska funktionshinder har syns inte utanpå. Därför är omgivningen ofta oförstående inför känsloutbrott, annorlunda reaktioner eller avvikande socialt beteende.

När det gäller barn och ungdomar är det alltid de vuxna som har ansvaret. Det är deras ansvar att skaffa sig kunskap så att varje barn blir begripligt. Det är också de vuxnas ansvar att skaffa sig verktyg för att hantera barnet. Detta är oftast lättare sagt än gjort eftersom det fortfarande finns stora brister i omhändertagandet av barn med neuropsykiatriska funktionshinder i samhället.

Även vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder kan behöva hjälp och stöd i vardagen för att klara kontakten med socialtjänsten, sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivaren.

Källa: Riksförbundet Attention