Hur hanterar man ett barn med adhd?

Som förälder kan man skämmas över sitt barns uppförande och bli sårad över andra människors reaktion. Belastningarna av adhd kan i vissa fall leda till äktenskapliga problem och skilsmässa. Adhd kan till och med ge ekonomiska bekymmer.

Syskon till ett barn med adhd kan också få problem. Det kan vara jobbigt för dem att få mindre uppmärksamhet av föräldrarna på grund av att deras syskon med adhd är så krävande eller aggressivt och därför kräver så mycket av föräldrarnas tid.

Resurser

Det finns inga enkla svar för familjer som kämpar med adhd men det finns en massa resurser som kan vara till hjälp.

Föräldrar kan få råd om hur ett barn med adhd ska uppfostras från:

• Vårdpersonal
• Socialarbetare 
• Stödgrupper

Dessutom finns det mycket litteratur om detta ämne – inte minst på internet.

Hanteringstekniker

Många föräldrar lägger märke till att det finns ett mönster i barnets uppförande och även ett mönster i de egna reaktionerna på hur barnet uppför sig. Barnet kan till exempel få ett raseriutbrott varje eftermiddag före middag. Då ger föräldern barnet lite godis så länge, så att middagen kan göras färdig. Även om det inte är avsikten, innebär detta egentligen att raseriutbrott uppmuntras. Både föräldern och barnet måste ändra beteende. Men att ersätta gamla vanor med nya är inte lätt.

Föräldern kan underlätta förändringar genom att se till att barnet organiserar sitt liv på ett bra sätt. För barn med adhd betyder det inte att föräldern ska vara obeveklig eller praktisera järnhård disciplin. Det betyder att ordna saker och ting så att barnets liv så mycket som möjligt blir:

• Förutsägbart
• Lugnt
• Organiserat

Barn med adhd hanterar inte förändringar särskilt bra. Men om rutinerna är förutsägbara kan det göra att barnet känner sig tryggare och bidra till att förbättra barnets uppförande.

Det är även viktigt att ha realistiska förväntningar och inte kräva mer av barnet än vad som är fysiskt och mentalt möjligt. Det som brukar fungera är:

• Små uppnåeliga mål.
• Inte flera förändringar samtidigt.

Belöning

Ett av de bästa sätten att införa nya vanor är att hålla en fast men kärleksfull ordning där barnet:

• Belönas för gott uppförande.
• Inte belönas för destruktivt beteende.

Barn med adhd reagerar ofta bra på positiv förstärkning, så länge den är ärligt förtjänad. Det bästa är att börja med belöning eller förstärkning av ett nytt beteende varje gång det förekommer. Efter en tid är det troligtvis inte nödvändigt att belöna barnet längre, men föräldern måste fortsätta att låta barnet förstå att det är allvar när det gäller att införa nya vanor.

Belöning förlorar i regel sin effekt om den ges för ofta. Istället för att alltid erbjuda något gott att äta, kan barnet lockas med att det får vara uppe en extra halvtimme eller att det får spela sitt favoritspel. Utlova inte en belöning som sedan inte infrias. Att dra in en utlovad belöning förstör syftet med att belöna gott uppförande och kan upplevas som väldigt frustrerande för barnet.

Vissa föräldrar tycker att det är fel att belöna barnet, eftersom de ser det som mutor. Men att förändra gamla vanor är väldigt svårt och belöning är helt enkelt ett konkret sätt att värdesätta barnets ansträngningar.

Föräldrar är förebilder

Kom ihåg vikten av att vara en förebild. Uppför er så som ni vill att barnet ska uppföra sig. Behåll lugnet och bevara kontrollen själva om barnet är bortom kontroll. Om man pratar lugnt är det större chans att barnet också lugnar sig.

Ta tid för er själva

Slutligen, förhållandet mellan familjemedlemmarna spelar också en viktig roll för att behålla eller ändra uppförandet hos ett barn med adhd. Par som har en stark och stabil relation tycker ofta att det är lättare att vara konsekventa och eniga än par som inte har en så stark relation. Därför är det viktigt att föräldrarna också tar sig tid att stärka sitt förhållande.

Den som är mamma eller pappa till ett barn med adhd behöver se till att få ledigt från barnet ibland. Känn inte skuld om man är borta några timmar från barnet. Man blir en bättre förälder om man är utvilad och avslappnad. Och tveka inte att be vänner, mor-/farföräldrar eller andra släktingar om hjälp.