Hetsätning

Ätstörningar

Ätstörningar kännetecknas av en sjuklig upptagenhet av kropp och vikt som kan leda till allvarliga störningar när det gäller ätande och andra beteenden. Dessa störningar omfattar anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning.

Hetsätning kan vara en del av samma tillstånd som anorexia nervosa och bulimia nervosa, där de olika tillstånden representerar olika faser eller stadier av samma sjukdom. Men hetsätning kan också vara ett eget tillstånd.

Vad är hetsätningsstörning?

Tillståndet kännetecknas av frekventa episoder med snabbt intag av stora mängder mat, hetsätning, då man inte har kontroll över matintaget. Till skillnad från bulimia nervosa använder man inte kompensatoriska beteenden för att gå ner i vikt såsom självframkallade kräkningar, laxermedel eller överdriven träning. 

Hetsätningsstörning förekommer hos 2 % av befolkningen. Det är vanligare bland kvinnor, cirka 25 % är män. Hetsätningssyndrom drabbar främst vuxna, men förekommer också hos barn och ungdomar. 

Symtom 

Typiska symtom och tecken på hetsätning är:

• Återkommande episoder, minst en gång i veckan under minst tre månader.
• Bristande kontroll över ätbeteendet.
• Skam- och skuldkänslor.

Orsak

Det sjukliga med tillståndet är själva ätbeteendet, utlösande psykologiska motiv och förlust av kontroll samt utveckling av övervikt. Förlusten av kontroll över matintaget, hetsätningen, har ansetts som ett försök att hantera stress och känslomässiga problem. Man vet dock mycket lite om orsak, sjukdomsutveckling och sambandet med övervikt.

I många fall av hetsätningsstörning finns andra psykiatriska besvär som depression, missbruk, ångest och personlighetsstörningar.

Komplikationer

Den vanligaste komplikationen, eller följden, är övervikt. Tillsammans med övervikt kan även andra tillstånd utvecklas, som förhöjt blodtryck, förhöjt kolesterol, hjärtsjukdom, typ-2 diabetes, belastningsbesvär i lederna och gallstenssjukdom.

Diagnos

Diagnosen hetsätningsstörning är lätt att ställa om man berättar om tillståndet. Problemet är att många inte söker hjälp eftersom besvären känns skamfyllda, och många upplever självförakt.

Behandling

Det är viktigt att inarbeta regelbundna matvanor, gärna enligt tallriksmodellen, för att normalisera ätbeteendet och på så sätt minska hetsätandet.

Det finns olika former av psykoterapi, där kognitiv beteende terapi, KBT, är den metod som visat bäst effekt. Även så kallad interpersonell psykoterapi, IPT, har effekt, men det tar ofta längre tid innan effekten kommer jämfört med KBT. Med KBT får man hjälp att ändra tankesätt och beteendemönster. IPT påverkar hur man förhåller sig till andra människor. Även dialektisk beteendeterapi (DBT), där man lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring, kan vara ett behandlingsalternativ. Behandlingar kan ofta göras via internet.

Ibland kan man behöva behandling mot samtidig depression och då kan läkemedel vara aktuellt. Fluoxetin är ett antidepressivt läkemedel som har effekt på hetsätning och stämningsläge och det används ibland som ett komplement till psykoterapier. 

Stödbehandling

Det finns ideella organisationer som erbjuder stöd vid ätstörningar såsom riksföreningen mot ätstörningar (Frisk & Fri) och tjejzonen.

Prognos

Man vet inte så mycket om tillståndets naturliga förlopp. Det finns inga uppföljningsstudier som har gjorts under längre tid. Men på kort sikt ser det ut som att många återfår kontrollen över matintaget. Återfall tycks kunna komma i perioder med stress och psykisk belastning. Det är därför viktigt att vara särskilt vaksam på "utsvävningar" i matvanorna under sådana perioder.