Genomgripande störningar i utvecklingen (autismspektrumtillstånd)
Vad är autismspektrumtillstånd?
Autismspektrumtillstånd, AST, är ett samlingsnamn på genomgripande störningar i utvecklingen med avvikelser i ömsesidigt socialt samspel och kommunikation samt ett begränsat stereotypt, repetitivt beteende och begränsade intressen. Det inkluderar tillstånden autism, Aspergers syndrom, Retts syndrom, atypisk autism, desintegrativ störning i barndomen och autismliknande tillstånd. Autismspektrumtillstånd förekommer hos ungefär 1 % av befolkningen. Aspergers syndrom är vanligare än autism. Retts syndrom är å andra sidan mer sällsynt än autism.
Autism
- Uppträder före tre års ålder.
- Bristfällig och avvikande utveckling av kontaktförmåga med stört socialt samspel.
- Störd och fördröjd språkutveckling.
- Tvångspräglat beteende med många ritualer.
- Begåvningsnivån kan variera stort (högre än normal, normal, eller lägre än normal).
Retts syndrom
- Bara flickor.
- Upptäcks mellan 7 och 24 månaders ålder.
- Förlust av motoriska färdigheter, avbrott i lekutveckling och social utveckling.
- Ofrivilliga rörelser.
- Mental utvecklingsstörning.
Aspergers syndrom
- Normal språkutveckling.
- Stört socialt samspel och kontaktsvårigheter.
- Begränsat och stereotypt repetitivt beteende.
Orsak
Det är osäkert vad orsaken är. Det verkar finnas en genetisk (ärftlig) predisposition. Det kan också finnas ett samband med komplikationer vid födseln.
Diagnos
Autism misstänks hos barn runt 14 månader som inte försöker att göra sig förstådda genom att peka på föremål, som inte vänder blicken mot intressanta föremål och som inte visar intresse för enkel lek.
Behandling
Målet med behandlingen är att skapa nödvändiga förutsättningar för att utveckla starka sidor, utveckla språk, motverka felutveckling, förhindra förlust av färdigheter, behandla andra samtidiga tillstånd (bland annat kan epilepsi förekomma). Dessutom är det viktigt att erbjuda föräldrarna nödvändig avlastning.
Det är viktigt med tidig diagnos och insättning av åtgärder, eftersom detta kan skjuta upp ytterligare förlust av färdigheter. Det finns ingen behandling som kan bota barnet. Läkemedel används i regel inte. Barnet kan dock ha så omfattande tilläggsbesvär, till exempel sömnproblem, depression, hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem och beteendestörningar, att man överväger läkemedelsbehandling.
Annan behandling är habilitering av barnet, det vill säga att man försöker att göra barnet så självständigt och välfungerande som möjligt. Livslångt program för träning, arbete, fritid och boende. En barnpsykiater ansvarar för att diskutera diagnos, prognos och behandling. Erbjudande till syskon om hjälp och stöd. Epilepsi, syn- och hörselproblem och eventuella andra medicinska sjukdomar hanteras av specialister. Så kallad genetisk vägledning erbjuds. Man får prata med en specialist i genteknik som kan ge information om ärftlighet och därmed om sannolikheten att få fler barn med samma sjukdom.
Prognos
Funktionsnivån kan vara mycket olika – det kan handla om allt ifrån personer med en mycket djup fysisk, psykisk och social funktionsnedsättning till personer som har förmåga att sköta sig själva i vardagen och kan leva ett bra liv. Det är viktigt med bra främjande åtgärder och träning för barnets funktionsnivå och livskvalitet. Det finns ingen botande behandling för det grundläggande tillståndet.
