Spädbarns ljuskänslighet kopplas till autism 

De mest utmärkande symtomen för autism rör oftast social kommunikation. Som förälder kan man till exempel tidigt upptäcka att barnet inte svarar på kontaktförsök som andra småbarn brukar göra, eller att de saknar intresse att leka med andra barn.  

Men det finns en ökad förståelse för andra tecken på autism som man kan upptäcka tidigt. I den diagnostiska manual som används i många länder för att diagnosticera autism har man lagt till sensoriska avvikelser som symptom, dessa handlar ofta om överkänslighet för hörsel-, smak-, lukt-, syn- och känselintryck. 

Undersökte pupillens ljusreflex

I den svenska studien har man undersökt pupillens ljusreflex hos spädbarn (9-10 månader gamla). En reflex som reglerar mängden ljus som når näthinnan.

Forskarna fann att de spädbarn som uppfyllde kriterierna för autism vid tre års ålder drog ihop sina pupiller mer än de barn som inte uppfyllde kriterierna vid uppföljningen.  

Dessutom kunde de se att graden av pupillsammandragning hade ett samband med mängden symtom på autism. Spädbarn med kraftiga pupillsammandragningar hade alltså mer symtom senare i livet, oberoende av om de uppfyllde kriterier för diagnos eller inte.  

– Tidigare studier på äldre barn med autism har antytt en försvagad pupillreflex. Dessa resultat motiverade oss att undersöka reflexen hos spädbarn vars storasyskon har autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt, men sannolikheten att senare få diagnos själv är betydligt högre i denna grupp än i befolkningen generellt. Överraskande nog så fann vi att gruppskillnaderna var i motsatt riktning än vad man tidigare sett hos äldre barn: Vi fann starkare pupillreflexer bland de spädbarn som senare diagnosticerades med autism, säger Terje Falck-Ytter, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien, i ett pressmeddelande.  

Tidigare diagnos skulle underlätta för familjer

Idag är det svårt att ge en autismdiagnos med bra träffsäkerhet innan två till tre års ålder, men nu hoppas Terje Flack-Ytter att mer kunskap om den tidiga utvecklingen ska bidra till att barnen får diagnos tidigare.  

– Det skulle underlätta för familjer att få stöd och träning tidigare. Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i pupillundersökningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Falck-Ytter.