Rätt motivation tar dig hur långt som helst

Kerstin Malmberg, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, berättar om komplexiteten kring den numera kända termen adhd.
– Tyvärr är diagnosen adhd många gånger associerad med något skämmigt, många upplever diagnosen som väldigt skambelagd. Och den största orsaken till detta är att man tror att man kan skärpa sig, när man de facto inte kan det. Människor utifrån, som inte har kunskaper om vad adhd innebär tror att personen i fråga bara behöver ”skärpa till sig” och att denne helt enkelt inte anstränger sig tillräckligt när någonting behöver göras eller om det till exempel gäller att koncentrera sig under en skollektion. Och detta bidrar till att ett barn som har adhd känner sig misslyckad och dålig då han/hon inte klarar av att slutföra uppgifter på samma sätt som andra i sin omgivning. Detta är ett väldigt olyckligt scenario som förekommer allt för hög grad, säger Netdoktors expert Kerstin Malmberg.

Jämfört med för 20 år sedan är det i dag allt fler barn som får diagnosen adhd. Kerstin Malmberg tror dock inte att det handlar om att förekomsten ökat utan det rör sig nog snarare om att föräldrar, lärare och läkare blivit bättre på att känna igen symtomen som tyder på att en sådan diagnos bör ställas. I drygt 16 års tid har Kerstin Malmberg jobbat med barn och adhd, och hon upplever att det skett en klar förändring under dessa år.
– I dag uppmärksammar man de barn som kan behöva lite extra stöd på ett helt annat sätt än vad man gjorde för några år sedan. Ökad kunskap bland föräldrar och lärare leder till att man utreder och kan förstå barnen bättre.

Malmberg betonar att adhd inte är någon sjukdom utan en funktionsnedsättning. För att ge en enkel förklaring på vad adhd innebär brukar man likna det med funktionsnedsättningen att vara närsynt.
– Det är en bra jämförelse tycker jag. Personer som har något synfel behöver glasögon för att kunna se, det är inga konstigheter med det. Och exakt samma sak gäller personer med adhd, de har en funktionsnedsättning, men med de rätta hjälpmedlen har de samma förutsättningar som alla andra, säger Kerstin Malmberg.

Ett vanligt missförstånd när det kommer till adhd är att det inkluderar alla som är hyperaktiva och som har svårt att slutföra påbörjade projekt. Men så är alltså inte fallet. För att en person ska kunna få diagnosen krävs det en ordentlig utredning där ett antal kriterier bör uppfyllas. Bara för att en person är väldigt aktiv och kan vara lite vimsig är det inte symtom nog för att avgöra om en person behöver hjälp.
– Det finns ju många som är hyperaktiva och som glömmer saker lite titt som tätt, utan att de för den delen har adhd. Det är först när överaktiviteten och bristen på koncentration blir ett stort problem för individen ifråga som det blir aktuellt med en utredning och en eventuell diagnos.

Dessutom påpekar hon att symtomen ofta skiljer sig ganska kraftigt mellan till exempel pojkar och flickor. En generell uppfattning är att det finns fler pojkar än flickor med diagnosen adhd. Men då man har börjat inse att flickors symtom ter sig på ett annat sätt har föräldrar och lärare med tiden blivit bättre på att se och förstå dessa flickor. Kerstin Malmberg berättar för Netdoktor att symtomen bland flickor ofta är blyghet, de är tillbakadragen och tystlåtna. Symtomen för samma diagnos kan alltså ta sig väldigt olika uttryck. 
– Det gäller att få till en attitydförändring i skola och runt om i samhället för att dessa barn ska få de hjälpmedel de behöver. Det handlar helt enkelt att sätta på ”glasögon” där det behövs, säger Malmberg och refererar till liknelsen man kan dra till personer med synfel.

Det pågår just nu mycket forskning runt om i världen för att finna svaret på varför vissa lider av motorisk överaktivitet, koncentrationssvårigheter och impulsivitet. Enligt Kerstin Malmberg forskas det inom många olika delområden kring adhd.
– Det händer väldigt mycket inom forskningen just nu. Adhd är ett aktuellt ämne och forskare undersöker bland annat vad som kan vara bakomliggande orsaker till diagnosen. Man tittar på genetiken, diagnostiken och hälsan, det vill säga hur man mår i största allmänhet. 

En studie har genomförts vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm där man bland annat studerat såväl hyperaktiva samt ”normala” barns uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga. Under denna studie mätte forskarna barnens hjärnaktivitet med hjälp av EEG och det som delvis framkom i studien var att adhd kan vara ett uttryck för olikheter i hjärnans mognad och utveckling.

Personer som har adhd i unga år brukar i vissa fall ”växa ifrån” sitt funktionshinder, men för en del håller det i sig hela livet. Den stora skillnaden, menar Malmberg, är att man lär sig hantera sin situation och skapar strukturer som fungerar. Samtliga personer med adhd, såväl barn som vuxna, har dock alla möjligheter att bli, och göra vad de vill.
– Har man ett brinnande intresse och verkligen vill uppnå något så kommer man att klara av det. Personer med adhd kan ibland ha svårt att slutföra påbörjade projekt men har de ett bestämt mål besitter de en enorm handlingskraft. Bör dock tillägga att detta såklart gäller alla människor. Med rätt motivation och intresse skulle jag vilja påstå att man kan komma hur långt som helst, avslutar Kerstin Malmberg.