Tre faktorer ökar risken att drabbas av ms

– Gener bidrar till att skapa någon form av ”grundrisk” där vi framförallt kan se att förekomsten av genen HLA-DR15 ger cirka en fördubblad risk att utveckla ms jämfört med om man inte har den. Men man ska komma ihåg att det är en vanlig gen så den förklarar egentligen väldigt lite om ms-förekomsten. Ungefär 30 procent av alla svenskar har genen men bland personer med ms är det cirka 60 procent som har den, säger Anders Svenningsson, docent och överläkare vid Neurologiska kliniken i Umeå.

Kombination av arv och miljö bakom ms

Det är snarare en kombination av arvsanlag och miljöfaktorer som utlöser ms. Idag är det framförallt tre faktorer som upprepade gånger i studier visar koppling till ökad risk att drabbas av ms.

– En av dessa faktorer är om man någon gång blivit smittad av körtelfebervirus (EBV). Risken ökar om man vet att man haft sjukdomen körtelfeber. Rökning ökar risken att få ms och troligen också risken att ms-sjukdomen blir allvarligare. En tredje faktor är låga nivåer av vitamin D eller låg solexponering.

Svenningsson berättar också att man fortfarande inte vet om det är vitamin D i sig som påverkar risken eller om det är solljuset eftersom det i princip inte är möjligt att vistats i solen utan att få doser av vitamin D.

Studier om samband mellan ms och d-vitamin

– Enstaka studier pekar på att det är just de låga nivåerna av vitamin D som är riskfaktorn kring ms, men det anses inte vara vetenskapligt bevisat. Det är viktigt att poängtera att i princip alla miljömässiga riskfaktorer ovan även gäller andra autoimmuna sjukdomar som reumatism, diabetes med mera.

Mycket av dagens ms-forskning kretsar kring nya läkemedel. Anders Svenningsson förklarar att det blivit mer och mer uppenbart för forskare att en kraftfull behandling i ett tidigt skede av sjukdomen troligen även kan förändra det långsiktiga förloppet av sjukdomen ms.

– Fortfarande har vi dock inte funnit något riktigt bra sätt att bromsa upp sjukdomen om den är av den typen som visar sig som en långsam gradvis försämring utan skov och utan tecken på inflammation när man gör magnetkameraundersökning. Vi hoppas att denna fas av sjukdomen i stället skall kunna förebyggas av att man idag börjar med aktiv behandling väldigt tidigt. Detta vet vi dock inte än med säkerhet men i Sverige följer vi ju så många vi kan inom det Svenska ms-registret och på sikt kommer vi att kunna få svar på den frågan men det kan dröja upp till 5-10 år till, avslutar Anders Svenningsson.