Tiden efter beskedet: Så tacklar du MS-diagnosen steg för steg

En kris kan generellt utlösas av flera olika faktorer och situationer såsom att bli av med jobbet, en skilsmässa eller att någon dör. 

Att hamna i en psykisk kris i samband med besked om en kronisk sjukdom, som multipel skleros (MS), är inte heller ovanligt och en helt naturlig reaktion. Ofta saknas tidigare erfarenheter av liknande situationer och det finns därför inga strategier för hur beskedet ska hanteras. Tankar som att allt nu tas ifrån en och oro inför framtiden är vanliga känslor som följer med sjukdomsbeskedet. 

När allt känns tungt och orättvist är det viktigt att försöka komma ihåg att kriser går över, även om det inte känns så. Samtidigt är det individuellt i vilken grad du påverkas och hur lång tid det tar att ta sig igenom krisen. För att enklare kunna tackla den nyuppkomna situationen som du, vare sig du vill eller inte kommer att behöva acceptera, är det en god idé att förstå vad en traumatisk kris faktiskt innebär och vilka hinder du kommer behöva ta dig igenom.

Krisens olika stadier

Krisens förlopp följer för de flesta ett liknande mönster. Krisen delas in i fyra olika faser, dock med flytande gränser. 

Chockfasen

Ofta inleds den traumatiska krisen med chockfasen. Den kan vara från några få sekunder upp till någon vecka. Ibland ännu längre. Då du befinner dig i denna fas är det inte ovanligt att blockera sig och ha svårt att ta in det som hänt. Allt känns bara overkligt. Reaktionen kan ses som en slags överlevnadsstrategi som skyddar dig från att totalt överrumplas av psykisk smärta och ångest. Chockfasen upplevs olika från person till person och det är heller inte alla som kan relatera till denna fas. Hur stark den blir har att göra med bland annat tidigare erfarenhet av kriser, personlighet och livssituation. 

Reaktionsfasen

Reaktionsfasen är den fas då du sakta men säkert börjar ta in och förstå vad som har hänt. Du försöker också hitta meningen i det som har hänt och försöker förstå varför det hänt just dig. Det är vanligt att under denna tid få stark ångest och känna rädsla, ilska, skuld och sorg. Det är heller inte ovanligt att stänga av dessa känslor bara för att klara av och orka med de praktiska sakerna i vardagen. Först när det praktiska har ordnat sig kan känslorna komma tillbaka. Perioden kan vara upp till ett år men är oftast kortare.

Bearbetningsfasen

För att kunna gå vidare behöver du acceptera att du drabbats av MS. När du gör det har du gått in i bearbetningsfasen. I den här fasen börjar de psykiska försvarsmekanismerna återgå till normala nivåer. De starka känslorna avtar genom att du samtalar och bearbetar dem. Du börjar inse konsekvenserna av sjukdomen på ett mer realistiskt sätt och lär dig förhålla dig till detta. Framtidstron kommer smygande tillbaka. 

Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen är den sista fasen och har egentligen inget slut. I den här fasen börjar du sakta men säkert acceptera det som hänt, att du har en sjukdom och måste lära dig leva med den. Samtidigt som du kanske ger dig själv lite utrymme att tänka på annat än din MS-diagnos kan bearbetningsfasen också vara vara fylld av känslor som ofta är motstridiga. Du kan känna dig glad en dag, för att sedan bli nedstämd igen. Många upplever dock att vardagen återgår till att bli lite mer som vanligt.

Här handlar det inte om att du gett upp, utan mer om att du kommit till insikt och ser verkligheten för vad den är. Självkänslan återupprättas och du ser dig inte längre bara som en person som drabbats av multipel skleros, utan hela du räknas. En del upplever till och med att de under perioden utvecklats som människa och omvärderar vad som är mest betydelsefullt i livet. Viktiga relationer fördjupas, du prioriterar annorlunda och lever mer i nuet. 

Skillnad på kris och depression 

Samtidigt är det viktigt att skilja på kris och depression. Vid en kris kan du till skillnad från vid en depression emellanåt känna någon from av glädje. Medan en kris är en naturlig reaktion på en svår situation, är depression ett medicinskt tillstånd som kan komma att behöva vård i form av läkemedel och samtal. Misstänker du depression, sök vård! 

Hjälpmedel under en kris

Motionera

Att röra på sig är uteslutande positivt för många. Fysisk motion har dokumenterad effekt vid depression och nedstämdhet. Gör så gott du kan och utgå från dina egna förutsättningar. 

Prioritera rätt 

Lägg energi på saker du tycker om och se till att fortsätta med något du tycker är roligt. Börja säg nej och säg ja till det du verkligen vill. 

Stressa ner 

Till skillnad från motion har långvarig stress nästan uteslutade negativa effekter på kroppen. Försök därför att ta det lugnt, kanske prova på mindfulness och slappna av i bästa möjliga mån. Var inte heller rädd för att be om hjälp. 

Prata 

Ytterligare en viktig faktor som kan påverka krisens intensitet är huruvida du pratar om ditt mående. Att prata om dina problem med antingen en psykolog, en kurator i MS-teamet eller någon närstående gör det lättare att förstå vad det är som händer och varför du reagerar på ett visst sätt. 

En viktig aspekt som är värdefull att komma ihåg är att du inte är ensam i din resa med att bli ett med din MS-diagnos. I dagsläget finns det ett flertal forum och grupper där människor med multipel skleros konverserar och utbyter erfarenheter. Huruvida du vill ha en personlig dialog med läkare och närstående eller bli en aktiv patient som engagerar sig i MS-frågan ur ett bredare perspektiv – är helt upp till dig.

Läs fler texter om multipel skleros, MS:

• Att leva med multipel skleros, MS

• Olika typer av multipel skleros

• MS potentiella påverkan på sexlivet

• Tiden efter beskedet: Så tacklar du MS-diagnosen steg för steg

• Ställ krav på din uppföljningsvård – det här kan du förvänta dig
• Multipel skleros: Från diffusa symtom till diagnos