Stabil ms-vård genom nationella riktlinjer

– Jag är glad över att vi nu har en mycket meriterad och kompetent projektledning på plats, säger Per-Henrik Zingmark, projektledare på Socialstyrelsen.

Två av Netdoktors experter är med i arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna för ms (multipel skleros) och Parkinsons sjukdom: Jan Lycke, docent och neurolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Anders Svenningsson, överläkare och neurolog vid Norrlands universitetssjukhus.  

Vi tar tempen på Anders Svenningsson som är prioriteringsordförande ms under arbetet med riktlinjerna.

Anders Svenningsson; vilka förväntningar har du på de nationella riktlinjerna för ms och Parkinsons sjukdom?

– Mina förväntningar är att vi skall kunna ta fram en stabil kunskapsgrund som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån vilket vi kan definiera en sorts miniminivå för vad som ska erbjudas alla personer som fått ms-diagnos. Det kommer inte att handla om specifika läkemedel, utan snarare att alla ska följa en systematisk uppföljningsstruktur av samtliga patienter. I den uppföljningen kommer regelbundna undersökningar med magnetkamera att vara inlagda vilket är väldigt viktigt för att kunna säkerställa optimal effekt av behandlingen. Uppföljningen på det här viset skiljer sig mycket åt i Sverige och behöver därför definieras tydligare.

Riktlinjer tas ju fram för att erbjuda patienter en kunskapsbaserad god och säker vård – hur ser MS-sjukvården ut i landet egentligen?

– Överlag tror jag att ms-vården i Sverige är bra, även sett ur ett internationellt perspektiv. En aspekt som är viktig med nationella riktlinjer är att de tas fram helt oberoende av läkemedelsindustrin och har därför ett väldigt tydligt syfte att vara primärt för patientnytta. Det blir med andra ord en opartisk röst som ger ut rekommendationer inom ett område där läkemedelsindustrin är stark, vilket är av mycket stor betydelse.

Anders Svenningsson berättar också om att det trots allt finns skillnader i hur väl personer med ms följs upp i vården.

– Men om det finns nationella riktlinjer för hur detta bör ske är det mycket svårare att hålla en lägre standard så att säga.

Hur tror du att ms-patienter kommer påverkas av de nya riktlinjerna?

– Förhoppningsvis ökar det möjligheten att dra nytta av de nyaste läkemedlen samt att få en mera systematisk uppföljning av sin sjukdom.

Är inte risken, när riktlinjerna väl publiceras, att de faktiskt blir gamla då det händer mycket på det neurologiska forskningsfältet?

– Jag bedömer den risken som låg eftersom riktlinjerna kommer att fokusera på övergripande frågor snarare än rekommendationer av enskilda preparat. Vi vill med riktlinjerna lyfta fram vikten av en välstrukturerad vård med hög tillgänglighet samt att man behandlar personer med ms på enheter där man har specialkunskap kring sjukdomen. Då kommer behandlingen att ske utifrån de senaste rönen mer eller mindre automatiskt.

Arbetet med att ta fram riktlinjer för ms och Parkinsons sjukdom är en del av regeringens övergripande satsning på vården av patienter med kroniska sjukdomar. En preliminär version av riktlinjerna beräknas vara klar i början av 2016.

Projektledningen består av:

• Jan Lycke, faktaordförande ms
• Per Odin, faktaordförande Parkinsons sjukdom
• Eva Månson Lexell, områdesansvarig rehabilitering/habilitering
• Anders Svenningsson, prioriteringsordförande ms
• Sven Pålhagen, prioriteringsordförande Parkinsons sjukdom
• Per-Henrik Zingmark, projektledare Socialstyrelsen
• Alexandra Karlén, delprojektledare Socialstyrelsen