Multipel skleros: Från diffusa symtom till diagnos

Multipel Skleros (MS) är idag den näst vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos unga vuxna. Men trots att så många drabbas är det fortfarande oklart varför sjukdomen uppstår. Att det framförallt är kvinnor i 20–50 årsåldern som blir sjuka har inte heller det någon säker förklaring.

Nya behandlingsmetoder ger hopp om ett bättre liv

På senare år har nya behandlingsmetoder ökat möjligheten till att kunna leva ett fortsatt bra liv även efter MS-diagnosen. Avgörande för detta är dock tidig diagnos så att den bromsande behandling kan sättas in snabbt. Trots det är det fortfarande inte ovanligt att flera år hinner gå innan rätt diagnos ställs. Klicka här för att läsa mer om behandling vid MS.

Varierade och oklara symtom vid multipel skleros, MS  

Varför diagnostiseringen ofta dröjer beror först och främst på sjukdomens symtombild: Symtomen kan vara både diffusa och oförutsägbara, och ingen annan sjukdom i centrala nervsystemet varierar från dag till dag på samma sätt som MS gör. 

Tidiga symtom vid multipel skleros, MS

En av fyra MS-patienter har synnervsinflammation (optikusneurit) som första symtom, ett tillstånd som ger suddig syn och ibland smärta, oftast på ett öga. Hos många går ögonbesvären över av sig själv, och en del har glömt dem när fler MS-symtom utvecklas flera år senare.

I det tidiga stadiet av sjukdomen syns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet, även kallat fatigue, eller depression. Just tröttheten kan för många upplevas som det mest invalidiserande symtomet under sjukdomsförloppet. Andra vanliga symtom tidigt i sjukdomsförloppet är domning eller förändrad känsel i arm eller ben, minskad rörlighet i handen, nedsatt muskelstyrka, yrsel och ibland balansrubbning.

Svårt att skilja MS från andra tillstånd

De symtom som förekommer vid MS kan också framträda vid andra sjukdomar och tillstånd, såsom infektioner, bristtillstånd och tumörer. Dessutom kan saker som stress leda till neurologiska symtom som är svåra att skilja från de som talar för MS. Det leder i sin tur till att sjukdomen lätt förbises av både patienten och primärvårdsläkaren då symtomen misstas för något annat eller uppfattas som ofarliga domningar eller ren klumpighet.  

Så går utredningen till 

Alla som söker för oklara neurologiska besvär bör bedömas av specialist inom neurologi. Att tidigt få träffa en neurolog är i många fall helt avgörande för att undvika fördröjning av effektiv behandling. Neurologen genomför de utredningar som behövs för att bekräfta eller utesluta en MS-diagnos. Detta genom noggrann klinisk undersökning följt av magnetkameraundersökning av hjärnan och ryggvätskeprov. Här kan du läsa mer om hur utredningen går till.

Undersökning med MRI

En undersökning med magnetkamera (MRI eller MR) är visserligen högljudd och utförs i trångt utrymme, men den är smärtfri och exponerar inte kroppen för röntgenstrålning eller radioaktivitet. Vid en positiv diagnos syns inflammationer och skador (MS-plack) som fläckvisa förändringar (så kallade MR-lesioner) i bilden. Magnetkameran kan också utesluta andra sjukdomar, till exempel cancer.

Analys av ryggvätska 

Analys av ryggvätska (lumbalpunktion) är ytterligare ett stöd för neurologen. Här används en nål för att ta ut en mindre mängd vätska, som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen, för analys. Vid multipel skleros visar vätskan förändringar som tyder på en kronisk inflammation i centrala nervsystemet, lätt ökat antal vita blodkroppar och det som kallas oligoklonala band (patienten har bildat antikroppar mot något i nervsystemet och dessa antikroppar syns inte i blodet).

Läs fler texter om multipel skleros, MS:

• Att leva med multipel skleros, MS

• Olika typer av multipel skleros

• MS potentiella påverkan på sexlivet

• Tiden efter beskedet: Så tacklar du MS-diagnosen steg för steg

• Ställ krav på din uppföljningsvård – det här kan du förvänta dig
• Multipel skleros: Från diffusa symtom till diagnos