Läkare trodde hon var hypokondriker – visade sig vara multipel skleros

– Jag fick min ms-diagnos först i november 2011 men genom åren har jag haft många konstiga symtom som läkare aldrig lyckats förklara. Det som sen ledde till min diagnos var ett stort yrselskov jag fick men som vårdcentralen inte lyckades diagnostisera med de vanliga yrselsjukdomarna så de skickade en remiss till akuten och där konstaterade man att jag hade multipel skleros, berättar Ebba.

Även om det är hemskt att få en kronisk sjukdom som ms var det skönt att få veta vad det var för fel, berättar Ebba som i många år misstänkte att något var fel.

– Eftersom läkarna aldrig hittade något trodde de jag var hypokondriker.

Hur reagerade du när du fick din ms-diagnos?

– Jag har alltid varit en person som ger 100 procent i allting jag gör och vill gärna göra allting perfekt. Att sedan få en diagnos som ms var mentalt jobbigt och gjorde att jag kände mig otillräcklig och misslyckad.

Det är känslor som, fortfarande idag, ibland finns kvar och det gör att det blir svårt att berätta om sjukdomen för andra, berättar Ebba.

– Men jag måste komma ihåg att jag är samma tjej som innan jag fick min ms-diagnos. Skillnaden är att jag är lite mer medveten om mig själv och mer uppmärksam på vad som händer i kroppen. Sedan har jag lärt mig att säga nej och inte köra på i 110 procent. Jag tar bättre hand om mig själv och jag har lärt mig att inte ta saker för givet och att glädjas åt det lilla, säger hon med ett leende.

Lever ett vanligt liv med ms

Ebba lever i stort sätt på samma sätt som hon gjorde innan hon fick ms-diagnosen. Eftersom det tog lång tid innan hon fick sin diagnos känner hon inte heller att omställningen från ”frisk” till ”sjuk” varit särskilt stor. Det var mer jobbigt mentalt. 

– Jag kan göra det mesta idag som jag gjorde innan och jag jobbar heltid med mitt drömyrke, vilket funkar även om jag emellanåt kan bli extra trött och hjärnan slutar ta in information.

Hon är också aktiv på en hög nivå inom den idrott hon utövar. Det är när hon varit iväg och tävlat några dagar som kroppen kan ge igen med trötthet, yrsel, illamående och smärta.

– Det är sådant som också kan hända om jag har intensiva dagar på jobbet eller sovit dåligt. Det är mest småsymtom hela tiden. Det sista jag vill är att min ms ska vara ett hinder för min karriär.

Ovissheten, säger Ebba när hon försöker förklara vad det värsta med sjukdomen multipel skleros är.

– Jag känner oro inför framtiden, att inte veta hur morgondagen kommer att se ut. Kommer jag att vakna upp och helt plötsligt ha förlorat förmåga i någon kroppsdel? Hur blir det om jag skaffar barn? Kommer jag bli rullstolsburen och inte kan ta hand om mig själv eller barnet?

Samtidigt vet Ebba att det inte går att leva ett normalt liv om hon ständigt känner oro inför framtiden.

– Därför tar jag en dag i taget. Men jag har också lärt mig att göra det bästa av situationen och se det positiva i allt. Om jag ska tänka på hur jobbigt och hemskt allting är eller varför just jag drabbats av ms, så kommer jag bara gräva ner mig själv och må dåligt. Och det finns det ingen mening med överhuvudtaget. De flesta med ms kan numera leva ett normalt liv. Det är något människor som inte har kunskap om sjukdomen inte vet om, avslutar Ebba.

Kort om multipel skleros (ms)

• 17 500 svenskar lever med multipel skleros (ms)
• Varje år insjuknar omkring 500 personer
• Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män
• Insjuknandet sker oftast mellan 20 och 50 års ålder