Symtom på demens
Det är ofta de som känner personen väl som är de första att uppmärksamma tidiga tecken på demens.
Hur ser de tidiga symtomen ut?
De som känner personen väl, och särskilt den som bor tillsammans med en person som utvecklar demens, är ofta de första att uppmärksamma att något är fel. Personen glömmer överenskommelser och telefonnummer, blir likgiltig inför sin egen hygien och klädsel, behöver ständigt påminnas om vad som ska göras och frågar upprepade gånger om samma saker.
Det är också vanligt att personen inte minns ny information på samma sätt som tidigare. Det beror på att inlärningsförmågan är sämre. Det är typiskt att personen minns saker som inträffat för länge sedan betydligt bättre än aktuella händelser. Det är som om ny information inte kan fästa i hjärnan.
En del får problem med talet. De hittar inte de rätta orden eller rätt formuleringar. Andra får stora problem med att hantera redskap, till exempel att använda en skruvmejsel, en hammare eller ett köksredskap. Att köra bil kan orsaka problem eftersom patienten får svårare att hantera plötsliga händelser i trafiken.
Före denna fas, med tydliga minnesstörningar och tecken på att de intellektuella förmågorna är nedsatta, går många personer med begynnande demens igenom en svår period av ångest, osäkerhet och depression som är förknippad med oförmågan att hantera vardagens små och stora utmaningar. Personen reagerar då ofta med att dra sig tillbaka och undvika kontakt med andra.
Personlighetsförändringar
Personlighetsförändringar kan uppstå. Människor som tidigare med liv och lust varit engagerade i familjeangelägenheter, i barnbarns och vänners liv kan tappa sitt engagemang. Andra tappar sitt intresse för att följa med i nyhetsflödet eller slutar med tidigare hobbyer. Initiativlöshet och rastlöshet, med bristande förmåga att fylla tiden med något meningsfullt, är något många närstående kan berätta om.
En del personer blir "besvärliga" och kritiserar sin familj och grannarna, kanske för att de själva tappar bort saker och tror att de blivit bestulna när de inte hittar dem. Irritabilitet och ilska är vanligt hos personer med demens.
Andra tillstånd med liknande symtom
Symtom på depression kan till en början likna en demenssjukdom. Personen drar sig tillbaka, tappar intresset för tidigare aktiviteter och har ofta försämrat minne. Om det rör sig om en depression kan personen bli helt frisk efter behandling med läkemedel. Det är dock ganska vanligt att en person samtidigt har symtom på både demens och depression och en grundlig läkarundersökning är nödvändig för att kunna skilja de två tillstånden åt.
Akut förvirring är ett tillstånd med symtom som liknar dem som ses vid demens, men som kan uppstå på grund av kroppslig skada eller sjukdom (till exempel vid höftfraktur, stroke, infektioner och hjärtsvikt). En del läkemedel kan också utlösa förvirringstillstånd. Dessa symtom uppstår snabbt och förbättras när den utlösande orsaken behandlas.
Varför är diagnosen så viktig?
Dessvärre finns det ännu inte någon behandling som återställer hjärnans funktioner för den som drabbats av en sjukdom som orsakar demens. Men det är viktigt med en läkarundersökning och att ställa diagnos av flera skäl.
- Det går att upptäcka eventuella andra, behandlingsbara orsaker till minnessvikt, till exempel akut förvirring, depression, tumörer, infektioner, låg ämnesomsättning, vitamin B12-brist och läkemedelsbiverkningar.
- Vid Alzheimers sjukdom finns läkemedel som kallas kolinesterashämmare. För en del personer bromsar kolinesterashämmare demensutvecklingen vid mild till måttlig demens. Vissa har dock inte effekt av medicinen, och på gruppnivå har kolinesterashämmare sammantaget liten effekt.
- Sjukvården kan ge korrekt information till patient och närstående, vilket är lättare när en säker diagnos är ställd.
- Det blir lättare för patienten att få tillgång till omsorg i hemmet då det finns en fastställd diagnos. Det är också enklare att anpassa åtgärderna.
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.