Lindrig kognitiv svikt (lindrig minnessvikt)

Misstänker man att man har minnessvikt måste detta alltid utredas, eftersom orsakerna till svikten kan vara flera. Det vanligaste skälet är dock en begynnande demenssjukdom, oftast Alzheimers sjukdom. Man räknar med att 12-15 procent av alla som får diagnosen lindrig kognitiv svikt utvecklar Alzheimers sjukdom ett år efter diagnos. Sjukdomen beskrevs i dess nuvarande beteckning för ungefär 20 år sedan och blev aktuell i samband med att personer sökte läkare tidigt på grund av problem med minnet.

Orsaker

Lindrig kognitiv svikt har flera olika orsaker, men begynnande Alzheimer är det vanligaste skälet. Andra demenssjukdomar kan i sin början också yttra sig med sviktsymtom, till exempel pannlobsdemens med personlighetsfärändring, språkliga störningar och svårigheter i det man kallar exekutiva funktioner. Är man äldre och har en kroppslig (somatisk) sjukdom, så kan de kognitiva funktionerna försämras i samband med en försämring av den kroppsliga sjukdomen. Även ogynnsam effekt av vissa läkemedel kan hos framför allt äldre personer yttra sig som lindrig kognitiv svikt. Andra orsaker kan vara depressions- eller ångestsjukdom samt missbruk av alkohol och tabletter. 

Symtom på lindrig kognitiv svikt

Utvecklingen av symtomen är ofta smygande, men kan ibland ha ett hastigare förlopp, ofta då i samband med en försämring av den kroppsliga, underliggande sjukdomen. Utgör sviktsymtomen ett tecken på en begynnande demenssjukdom är utvecklingen långsam. Försämringen av minnet sker under flera år. I dessa fall ser man också tillkommande försämringar av andra intellektuella funktioner.

Diagnos

Det viktigaste är att konstatera om kognitiv svikt föreligger, och för detta ändamål finns allt ifrån enklare minnestester till avancerade neuropsykologiska tester. Det är viktigt att man inom den (somatiska) ”kroppsliga” sjukvården är uppmärksam på problemet och har tillgång till enkla kognitiva tester (såsom Mini Mental Test och klocktest), där man på cirka 10-15 minuter kan konstatera om minnessvikt eller annan kognitiv svikt föreligger. Därefter får man utreda mer fullständigt, i form av en demensutredning. Denna genomförs på ett sedvanligt sätt med läkarundersökning, datortomografi eller magnetkameraundersökning av hjärnan samt blod- och ryggvätskeanalyser. Detta för att kunna avgöra vad bakgrunden till de kognitiva sviktsymtomen är.

Prognos

Prognosen är helt beroende på den bakomliggande orsaken. Beror minnessvikten på en försämring av kroppslig sjukdom så förbättras symtomen i och med att den kroppsliga sjukdomen förbättras. Är orsaken en begynnande Alzheimers sjukdom blir den sjuke allt sämre ju längre tiden går.

Behandling

Då det gäller behandling av begynnande Alzheimers sjukdom så genomförs den på sedvanligt sätt med sjukdomslindrande mediciner t. ex, acetylkolinesterashämmare. Är orsaken kroppslig sjukdom som försämrats, till exempel genom en infektion eller hjärtsvikt, så behandlas den bakomliggande orsaken.

Förebyggande råd

Främst gäller det att behandla sina kroppsliga sjukdomar så att de inte försämras - och i den mån försämring inträffar snabbt åtgärda detta. Till exempel ska infektioner behandlas, andra tillstånd såsom hjärtsvikt, förstoppning, vätskebrist och saltrubbningar måste också behandlas optimalt. På detta sätt undviker man att hamna i ett tillstånd där kognitiv svikt uppträder. I övrigt så gäller samma förebyggande råd som vid Alzheimers sjukdom, där denna är orsaken till den kognitiva svikten. Till detta räknas till exempel måttlig motion, socialt umgänge och bra kost exempelvis medelhavskost och annan omega 3-fettsyrerik kost.