Demens – en översikt
Demens är en kronisk sjukdom i hjärnan med vanligtvis gradvis försämring. Typiska symtom är minnes- och koncentrationssvårigheter, nedsatt bedömnings-, planerings- och orienteringsförmåga, språksvårigheter och nedsatt funktion i det dagliga livet.
Vad är demens?
Demens innebär en rad olika sjukdomstillstånd i hjärnan. De kännetecknas av försämring av minnet och andra intellektuella färdigheter, försämrad känslomässig kontroll och svårigheter att hantera vardagliga situationer.
Typiska symtom på demens är:
- Försämrat minne.
- Koncentrationsproblem.
- Försämrad eller försvunnen omdömesförmåga.
- Minskad förmåga att planera.
- Minskad förmåga till abstrakt tänkande – personer med demens tolkar saker bokstavligt.
- Förändrat tal, som lätt blir osammanhängande och repetitivt.
- Problem med enkla vardagshandlingar, som till exempel att klä på sig.
- Problem att kontrollera blåsa och tarm.
- Känslomässig instabilitet, irritabilitet, bristande initiativ och socialt olämpligt uppförande.
I Sverige finns cirka 150 000 personer med demens. Förekomsten av demens stiger kraftigt med ökande ålder, från cirka 2 procent bland 65-åringar till cirka 10 procent hos 80-åringar och cirka 30 procent bland 90-åringar.
Orsak
Det finns många orsaker till demens. En del former av demens, bland annat Alzheimers sjukdom, beror på att att hjärnvävnadens funktion och utseende har förändrats. Andra former kan bero på sjukdomar i hjärnans blodkärl.
Riskgrupper
Risken för att utveckla demens är högre vid hjärt-kärlsjukdom, rökning, exponering för luftföroreningar och övervikt.
Fysisk aktivitet
Regelbunden motion verkar vara kopplat till lägre förekomst av demens. Personer med bra kondition i medelåldern har, jämfört med personer med sämre kondition, lägre risk för att få demens senare i livet. Det finns också en del som talar för att fysisk aktivitet kan fördröja försämring i tidiga skeden av demenssjukdom.
Stimulerande aktiviteter
Studier har visat att äldre som deltog i kognitivt stimulerande aktiviteter som diverse spel, läsning och spel av musikinstrument löpte lägre risk att utveckla demens.
Kost
Det är ännu oklart om kost påverkar insjuknande i demens, men vissa studier talar för att medelhavskost som är rik på omättade fetter, nötter, grönsaker, frukt fisk och fullkorn och endast lite mängder rött kött kan minska risken.
Utbildning
Det finns rapporter om lägre förekomst av Alzheimers sjukdom bland personer med högre utbildning. Man antar att det inte beror på en skyddande effekt, utan på faktorer som försenar tidpunkten för diagnos, så kallad brain reserve capacity
Vill du få mer kunskap om Parkinsons sjukdom?
Nu startar Netdoktors Kunskapsbrev om Parkinsons där du får råd som kan hjälpa dig eller din anhörige, info om behandlingsalternativ, nya forskningsrön och kunskap om vårdens skyldigheter. Direkt till din e-postadress.
Diagnos
Tyngdpunkten ligger i sjukdomshistorien. Läkaren bedömer patientens symtom och beteende både i samtal med patienten och anhöriga. Vid en allmän kroppsundersökning letar läkaren framförallt efter tecken på hjärt-kärlsjukdom och neurologisk sjukdom.
Därefter görs tester för att bedöma mental funktion och eventuella psykiska sjukdomar, som depression. Olika blodprover tas för att kartlägga eventuella ämnesomsättningsrubbningar eller andra möjliga orsaker till symtomen. Man tar också ett EKG, och som regel görs också en datortomografi eller MR-undersökning av hjärnan.
Behandling
Det övergripande syftet med behandlingen är att skapa bästa möjliga livskvalitet för patienten och anhöriga. Det är viktigt att patienten försöker att träna och upprätthålla intellektuella funktioner så långt det är möjligt. Det är också bra att försöka undvika att bli isolerad och passiv.
Det finns hjälp att få genom kommun och regionen som hemtjänst, hemsjukvård eller vistelse på särskilt boende för kortare eller längre period. Det finns även patientorganisationer att vända sig till, Demensförbundet och Alzheimerföreningen.
Läkemedel
Om det finns bidragande orsaker till demensen som går att behandla så kommer det att göras. Detta gäller till exempel depression, vitamin B12-brist, diabetes eller behandling för hjärt-kärlsjukdom. Vid Alzheimers sjukdom finns läkemedel som kallas kolinesterashämmare. För en del personer bromsar kolinesterashämmare demensutvecklingen vid mild till måttlig demens. Vissa har dock inte effekt av medicinen, och på gruppnivå har kolinesterashämmare sammantaget liten effekt.
Prognos
Demens utvecklas vanligen långsamt och gradvis, och utvecklingen delas ofta in i tre faser:
- Fas 1: Minnesproblem, svårigheter att minnas namn på saker och människor.
- Fas 2: Större språkproblem, koordinationsproblem.
- Fas 3: Fysisk och motorisk svaghet, urininkontinens.
Tillståndet förvärras gradvis. Allt eftersom försvagas också immunförsvaret och många besväras av infektioner, särskilt lunginflammationer. De flesta som drabbas av demens blir gradvis alltmer vårdkrävande. Mot slutet av sjukdomen får patienten ofta flytta från det egna hemmet till ett särskilt boende.
